Inget nytt

Återigen klagas det på rättsosäkerhet, att orsaken är att lagen är så otydlig.
http://www.foraldrakraft.se/articles/otydlig-lagtolkning-ger-bristande-skydd-f%C3%B6r-placerade-barn#.UfIBI7fv53w.facebook

Barn och unga som placeras i HVB- eller familjehem måste få bästa tänkbara vård grundad i säkerhet, medmänsklighet och välbeprövade behandlingsmetoder.
Tyvärr finns det idag problem i hur lagen skall tolkas. Praxis har den senaste tiden ändrats rörande föräldrars rätt att med stöd av föräldrabalken begära och få skydd för sina placerade barn.

Sedan lämnar de ett antal exempel. Jag kan lägga till ett antal till.
I Malmö slår socialsekreterarna larm
http://www.sydsvenskan.se/malmo/utsatta-barn-mellan-stolarna/

De mest utsatta barnen riskerar att hamna mellan stolarna. Nu anmäls socialsekreterarnas situation till Arbetsmiljöverket. Skyddsombudet vittnar om personalflykt och hård arbetsbelastning

– Vi förlorar erfarna socialsekreterare hela tiden. Hon har jobbat inom socialtjänsten i arton år och säger att arbetsbelastningen inom barngruppen är så pass hög att socialsekreterarna inte stannar längre än ett år. På sektionen för barn och familj har mer än hälften bytts ut under året. Med en sådan personalomsättning är det mycket svårt att få familjernas förtroende, menar hon.

Men det är inget nytt. Gång på gång har problemet tagits upp. Frågan är bara varför ingen gör något.
Tar med ett exempel.
Nr 8 2010 Årgång 76

Rättssäkerheten och insynen i LVU-vården är bedrövlig

http://www.advokatsamfundet.se/Advokaten/Tidningsnummer/2010/Nr82010-Argang76/Rattssakerheten-och-insynen-i-LVU-varden-ar-bedrovlig/

LVU-vården i Sverige i dag är en miljardindustri där rättssäkerheten och insynen är bedrövlig. Utredningen som föregår ett LVU-ärende är sällan eller aldrig saklig eller objektiv och likheten inför lagen finns inte. Socialtjänsten har en mer eller mindre oinskränkt makt som skyddas av sekretess, en sekretess som ofta missuppfattas som om det var socialtjänsten själv som ägde den sekretessen. Socialtjänsten äger ingen egen sekretess utan sekretessen är alltid individens.

Utredningar kantas ofta av rena tyckanden, som ”jag tycker att”, ”jag uppfattar”, ”jag känner”, vilket alltså reflekterar den enskilde socialsekreterarens egen uppfattning och tyckande, vilket alltså är rent grundlagsvidrigt och utredningar där sådana tyckanden finns borde omedelbart underkännas av domstolarna och starkt ifrågasättas av advokaterna, men så sker ytterst sällan.

Socialtjänsten har bara förslagsrätt, och ett beslut att ansöka om LVU till förvaltningsdomstolen tas av socialnämnden efter den kritiskt granskat utredningen. Att kritiskt granska en utredning innebär att man går igenom allt material som ligger till grund för utredningen, vilket också borde innebära att socialnämnden tog kontakt med både barn och föräldrar, vilket aldrig sker. Socialnämnder består oftast av fritidspolitiker som inte har vare sig tid eller kunskap att sätta sig in i ärenden och man får ofta höra att ”vi litar på våra tjänstemän”. Utredningen kommer alltså till förvaltningsdomstolen helt ogranskad och är bara den enskilde socialsekreterarens tyckanden. Förvaltningsdomstolen måste dock förutsätta att utredningen kritiskt granskats av nämnden, men där finns inga som helst riktlinjer för hur en sådan granskning skall gå till och ingen reagerar på att där aldrig varit en kritisk granskning

Han skriver vidare:

Att en advokat, som skall företräda barnet/barnen och agera i ”barnets bästa”, inte tar kontakt med föräldrarna eller föräldrars ombud är högst anmärkningsvärt och är enligt mitt förmenande rent tjänstefel.

Jag anser också att Advokatsamfundet bör verka för att omhändertagna barn får behålla sitt ombud under hela tiden de är tvångsomhändertagna. Som det är nu försvinner barnets ombud så fort dom vunnit laga kraft och det blir då upp till socialtjänsten att placera barnen och besluta om vårdens inriktning. Det är alltså inte upp till domstolarna som enbart beslutar om tvångsvård eller inte. Det är i detta läge ett barn som bäst behöver ett ombud. Må vara att det kan vara ett annat ombud än advokaten i fråga, men det bör vara ett ombud med full insyn i vården och befogenhet att vända sig till barnets juridiska ombud.

Jag har varit med om att mycket unga barn som aldrig begått några brott eller något annat, spärrats in på slutna § 12-hem för att föräldrarna kanske inte kommer överens i vårdnadsfrågor

Äntligen verkar man till viss del ha lyssnat. Man har gett ett uppdrag att se över hur barn skall höras på bästa sätt. http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/217605
de skall även göra en pilot undersökning.

Förstudien ska syfta till att identifiera relevanta frågor och ta fram en modell för pilotundersökningen. När det gäller att ta fram frågor är det viktigt att barnen själva är aktörer utifrån att de har kunskap om vilka frågor och områden som är viktiga att uppmärksamma.
Därefter ska en pilotundersökning genomföras av Socialstyrelsen som bygger på den modell som tagits fram under förstudien. Pilotunder-sökningen syftar dels till att ge en första bild av hur barn och unga 3

upplever sin situation och vistelse i familjehemmet, dels pröva modell och frågor i en mindre skala. Pilotundersökningen ska ske genom ett urval av familjehemsplacerade barn. I urvalet ska särskilt ålder, kön och geografisk spridning beaktas.

Som en avslutande fas inom ramen för detta uppdrag ska svaren från barnen analyseras och sammanfattas i en rapport. Socialstyrelsen ska göra detta i samverkan med Barnombudsmannen. Rapporten ska innehålla resultat och analys samt förslag på hur en lämplig modell bör utformas för en långsiktig och regelbunden användning.
 

Men det tar för lång tid. Det är ju inget nytt utan saker som olika både privatpersoner och organisationer har lyft i åratal.