Inte med på banan..

Varför erbjuder man ett umgänge för att sedan ta tillbaka det för att man inte får ihop det? Varför erbjuda det från första början? Varför kollar man inte att det går att genomföra innan man erbjuder?

Kattis Ahlström på BRIS skriver om det faktum att man nu skall se över vilka konsekvenser det skulle få att göra barnkonventionen till lag. Att det tar för lång tid.
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/barnens-rattigheter-far-inte-hamna-i-kolvattnet_8040928.svd

Dock är vi å barnens vägnar besvikna över att utredningen inte kommer att påbörjas förrän efter valet år 2014 och först presenteras i mars 2015. En inkorporering av barnkonventionen kommer med andra ord att dröja flera år innan den blir verklighet.

Under tiden kommer många barn i Sverige att inte få sina rättigheter tillgodosedda – grundläggande rättigheter som rätt till likvärdig vård, rätt till utbildning, rätt till delaktighet, rätt att komma till tals samt att barnets bästa ska komma i främsta rummet.

I dag ser vi bland annat papperslösa barn som inte får sjukvård eller utbildning, vi ser barn som på grund av var de bor i Sverige inte får den vård de har rätt till och vi ser barn som inte blir lyssnade på i utredningar eller vårdnadstvister.

En inkorporering av barnkonventionen är en hållbar lösning som kommer alla barn tillgodo, men innan det blir en realitet vädjar vi till berörda beslutsfattare, myndigheter och instanser att barnkonventionen verkligen genomsyrar alla beslut som rör barn och ungdomar. Barnens rättigheter måste tillgodoses i dag – inte i morgon.

Jag kan bara hålla med. Varför skall allt ta så lång tid?

Samtidigt går man ut med att trots att det är anmälningsplikt enligt lag så är det få som anmäler. De är inte riktigt med på banan än...
http://www.tidningenvision.se/nyheter/fa-slar-larm-om-egna-fel

Sedan första juli 2011 omfattas hela socialtjänsten av lex Sarah. Sedan dess är även anställda inom individ- och familjeomsorgen skyldiga att slå larm om allvarliga brister i myndighetsutövningen.

Drygt ett och ett halvt år har gått, men antalet anmälningar är fortfarande få. Under 2012 granskade Socialstyrelsen totalt 837 anmälningar, bara ungefär en tiondel kom från individ- och familje­omsorgen.

Under hela förra året kom det inte ens in 100 anmälningar inom individ och familjevård. Det är konstigt då socialstyrelsen får så många anmälningar runt socialtjänsten och så många kommuner får kritik, grav sådan.

– Alla kommuner har inte kommit på banan ännu. Det är rimligt att tro att antalet anmälningar kommer att öka under 2013, säger Lena Fyhr, inspektör på Socialstyrelsen.
 

Det är alltså anmälningsskyldighet, man skall alltså anmäla annars kan man själv åka dit för att låta bli. Det hon säger är alltså att alla inte följer lagen än, men de räknar med att fler skall göra det detta året. Trots att det är rent lagbrott så heter det att de inte rikigt är med på banen än. Skulle man säga det om någon inte lämnade in deklarationen eller körde rattfull eller glömmer halvljuset. De är inte riktigt med på banan än men under detta året lär de sig säkert. Skulle inte tro det.

Och vad händer med de som inte följer lagen? Ingenting, påstår jag.
Varför gäller inte lagarna alla?
Varför är inte alla lika inför lagen?
Varför gäller inte samma regler för myndighets personer som för privatpersoner?
Varför är det så få som reagerar över det?