lördag 4 februari 2012

Revision m.m.

I gårdagens BT var det ett debattinlägg http://www.bt.se/debatt/socialtjanstlagen-maste-andras(3136637).gm Skribenten ”kräver” at socialtjänstlagen måste ses över. Hon skriver om att så många reagerat utifrån vårt ärende men ändå händer inget. Hon nämner ett helt gäng som figurerat i media efter programmet. Hon riktar sig främst mot ansvarig minister Maria Larsson.
Hon nämner andra debattartiklar som menat att regeringen är senfärdig då det gäller frågor rörandeutsatta barn. Att de inte agerar trots att det är många som lyfter och belyser och att informationen som kommer är allarmerande.

Hon avslutar med orden:
Nu måste politikerna lyssna och agera. Utsatta barn kan inte vänta.
Jag kan bara hålla med.

Fick igår iväg det dokument till riksrevisionen runt alla fel och brister som jag ser det runt socialtjänstlagen. Om de väljer att ganska så kan det ta ett år men det de kritiserar tvingas regeringen göra något åt om jag inte helt missuppfattat.

I mars är det revision i Mark undrar vad de som granskar där kommer fram till. Sist ville de ju inte att man skulle bevilja ansvarsfrihet men man gick ifrån högre ledning i partierna ut och ”beordrade” sina partimedlemmar att rösta för ansvarsfrihet i alla fall.
De har hamnat 40 miljoner back under denhär mandatperioden. Risken är väl om de skulle ta i att de sparkar men sedan återinsätter samma personer. Som jag sagt innan det kan inte bli förändring med samma personer kvar. De enda som borde gå fria är de som reserverat sig eller agerat på annat sätt (även om de kanske inte hörsammats) och de som är ersättare som inte får reservera sig.

1 kommentar:

  1. Hej Fostermamman!
    Du verkar ha en massa envishet, jävlaranamma och ruter i dig. Själv är jag en dokumentärfilmare som nu under en tid följt en kvinna i hennes privatliv och arbete. Kvinnan jobbar som kurator, och i hennes arbete sker det ena självmordsförsöket efter det andra, rektorer mörkar fall där lärare begått tjänstefel, en pojke tar livet av sig för att han tvingas flytta från sina fosterföräldrar och tillbaka hem till en misshandlande far. Min karaktär kuratorn går på knäna i en alltför belastad tjänst på tre skolor och jag känner allt mer att under hennes historia finns en gigantisk problematik - nämligen den du beskriver här. Man lyssnar inte på barnen. Man litar inte på deras ord. Man anmäler inte. Det är ofta vattentäta skott mellan dagis och skola och socialtjänst. Hur kan det se ut så här i Sverige idag???? Jag tänker att det här behöver man göra en film om. Barnens röster. En film med barn som berättar om hur de lever. Detta är ett problem eftersom barn under 18 måste ha sina föräldrars godkännande för att få medverka i media. Det verkar som att du har mycket kunskap.om diverse fall. Att många människor hör av sig till dig. Kanske kan vi prata? Du når mig på mail: sannfilm@hotmail.com eller på skype : sannfilm eller tel 0706638922. Hoppas att vi kan få kontakt.

    Vänliga hälsningar

    Helena Nygren

    SvaraRadera