Maria Larssons debatt i GP

Maria Larsson har skrivit ett debatt inlägg. http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.799097-barn-ska-inte-betala-for-foraldrars-fusk
Jag håller med men förvånas då jag tänker på vad hon sagt till mig varenda gång vi haft med varandra att göra.
"Jag får inte få in i enskilda fall".
"Jag kan inte uttala mig om enskilda fall".
"Vi får inte indikationer om att det är så många".

Då har jag berättat om ca 50 familjehems placerade barn samt ca näsan lika många till biologiska.
Jag undrar hur många fall det är där föräldrar utnyttjar sina barns funktionsnedsättning. Tror knappt det är mer än ett par per år. Är inte då det enskilda fall?

Jag har skickat berättelser om ärende efter ärende, barn efter barn och till mig säger hon att hon inte kan gå in i enskilda fall. Vad är det hon gör här? Vad är skillnaden?
Här talar hon om att regelverket inte är tydligt nog och det har jag och många med mig lyft i flera år även om det är på ett annat område.

Hon skriver:

Regeringen vill främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för alla. Målet ska alltid vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra. Men ingen förmån inom välfärden ska få missbrukas. Inga barn ska ställas till svars för att deras föräldrar begått brott.

Ursäkta men vi som familjehem har inte likadana livsvillkor som andra.
Vi har inte rätt att få vår sak prövad i domstol trots att det är en mänsklig rättighet, vi har inget att säga till om trots att vi ställer våra familjer och liv till statens förfogande. Trots att vi gör en samhällstjänst som tjänar miljoner åt staten så uppskattas inte det inte nog det vi gör.
”Målet är att den enskilde skall få leva som andra” men ”våra” små har inte den rätten. De har inte rätt att leva med dem de ser som sina föräldrar därför att rätten kan tolka lagen som de vill. De skall bo kvar på grund av en lögn och vi har inget att sätta mot därför att lagen lämnar oss och dem utanför.
”Inge förmån skall missbrukas”. Men en mammas förmån rätt att bestämma över sina barn trots att hon nästan misskött dem till döds väger över vad barnen själva vill.
”Inga barn skall ställas till svars för vad deras föräldrar gjort” men de två små som bodde hos oss gör det gång på gång. Det är de som får ta konsekvenserna.
Varför gäller hennes engagemang inte alla barn?
Varför gäller hennes uttalanden inte alla barn? och varför kan hon uttala sig i vissa enskilda fall men inte då det gäller flera?
Kunde inte låta bli att gå in och bemöta henne men jag tvivlar på att hon läser det.