Sommarparadiset

I helgen har vi varit vid sommarparadiset och stängt för sommaren.
Vi har haft besök av vildsvin som rotat i trädgården. Otroligt vad de kan ställa till med.
En annan gång då vi kom dit hade, antagligen någon älg, trasslat in sig i lekställningen och vält alltihop. Lekhus och gungor och klätterställning, alltihop låg upp och ner.

Det är alltid lika skönt och lika fasansfullt att åka dit.
Barnen älskade att åka dit och allt påminner om dem. Det var verkligen vårt paradis. Alla tillsammans, med all tid i världen och hur mycket som helst att hitta på. På sommaren fullt av smultron, sedan hallon och blåbär. Sjön 800 m bort med badplats med sandstrand.

Pojken frågar nästan varje gång vi träffas om vi varit där och så talar han om att han vill med. Att han saknar och längtar.
Nu undar jag om de någon sin skall få komma dit igen eller hur lång tid det isåfall skall ta.

Nämnden har en vecka till på sig för att bestämma om de skall överklaga.
Återigen vilar våra liv i någon annans händer, någon som inte frågar oss. Återigen tvingas vi vänta på ett besked runt hur våra liv skall gestalta sig hädanefter.
Återigen hoppas man på ett besked att man kanske skall göra ytterligare ett försök att rätta till allt som blev så fel från början.