”Hur vågar socialnämnden förlora insynen”?
Hon börjar med att hänvisa till en artikel i DN http://www.dn.se/debatt/hundratals-skattemiljarder-omsatts-utan-granskning
där beskrivs hur miljoner rullar igenom socialtjänsten utan att man mäter produktivitet, kvalitet eller effekter.
Precis som vi lyfte då vi var i riksdagen i tisdags.
Systemfel som gör att det är möjligt att ta barn ifrån sina föräldrar på lösa grunder.
Systemfel då det gäller familjehem och sedan ifrågasatte vi varför man inte är intresserad av att kvalitetssäkra vårt jobb som familjehem.
Systemfel som tillåter att man kan ”misshandla” barn och vuxna psykiskt som man gjort med oss.
I DN skriver Mats Edman:
”Det är ett systemfel när hundratals miljarder rullar genom våra offentliga förvaltningar utan att man kan mäta produktivitet, kvalitet och effekter. Alla som vill utvärdera den offentliga sektorns verksamheter möter enorma svårigheter.” .
Bloggaren fortsätter:
Familjehem som anlitas direkt av socialtjänsten får ett arvode på 5126 – 11 501 kr/månaden före skatt. Om socialtjänsten anlitar en privat organisation för att familjehemsplacering kostar samma barn 60 000 – 70 000 kr/månaden. Och behöver barnet vårdas på HVB hem kostar placeringen i genomsnitt 4000 kr/dygn, ibland ända upp till 9000kr/dygn.
Inom familjehemsvården har privata organisationer ploppat upp överallt och lockar till sig familjehem med erbjudande om bättre arvode, handledning dygnen runt, utbildning och regelbunden avlastning. Dessutom hoppar en och annan socialsekreterare över till den privata sidan, de vill säkert också ha bättre förutsättningar.
Jag blev nyfiken på hur många privata organisationer det finns i Sverige så jag mejlade till socialstyrelsen, för de borde ju veta. De svarade snabbt och trevligt men de kunde inte ge något svar, dessutom visste de inte vart jag kunde få den informationen.: ” Att bedriva familjehemsvård är inte tillståndspliktigt varför dessa verksamheter inte läggs in i Socialstyrelsens register”
Jag tycker att det är skrämmande att det finns sådan liten kontroll.
I socialtjänstlagen 6 kap står det att socialnämnden har ansvaret för barn som placeras i familjehem. Vad det är som gör att socialtjänsten anlitar privata organisationer trots att det kostar mer och det finns ingen garanti för att den vård de erbjuder är bättre.
Det har alldeles nyss varit en debatt i media om vuxna som var fosterbarn före 1980 och behandlats dåligt, regeringen ska betala 250 000 kr till dem nu.
Hur vågar socialnämnd och socialtjänsten förlora insyn och direktkontakt med det placerade barnet och familjehemmet samtidigt som socialnämnden har kvar allt ansvar?
Barnen som bodde hos oss bor nu i ett sådant familjehem. Där kostar de tre gånger mer än de kostade hos oss, om man nu skall tala om kostnader.
Gör det att de har det bättre där än hos oss. Nej.
Gör det så att de trivs bättre där? Nej.
Gör det att deras anknytning till oss försvinner? Nej.
Gör det så att de slutar se oss som sina föräldrar? Nej.
Gör det att de slutar längta hem? Nej.
De som företräder hemmet, organisationen som anlitat dem är dessutom tunga vittnen då det gäller om barnen skall tillbaka till oss eller inte.
De påstår att barnen inte vill tillbaka. Trots att det är vad de säger till oss varje gång vi ses.
De säger att det ena barnet mår väldigt dåligt efter umgängena men nämner inte med ett ord vad det beror på.
Kan det vara sorgen över att inte få följa med hem till oss vilket uttrycks varenda gång vi träffas?
Utelämnandet av uppgifter som gör att saker och ting kan missuppfattas är en annan sak som vi lyfte i riksdagen. Ex en mamma som anklagades för att utebli från umgängen Punkt. Inte ett ord om att hon låg inne för operation och de var informerade. Vi hade många sådana exempel.
En annan som beskrevs att ha problem med humöret men utelämande att man precis talat om att de tänkte ta hennes barn.
En annan beskrevs vägra släppa iväg sitt barn på umgängen och anklagades för umgänges sabotage. Inte ett ord om att det pågick en utredning om sexuella övergrepp begångna av just den partnern hon vägrade lämna ut barnet till.
En flicka som beskrevs ha avvikit från familjehemmet trots att de hade kontakt hela tiden och hon hade tillåtelse att vistas hos sin släkt några dagar över ett lov.
Saker som utelämnas och lämnar möjlighet för tolkningar, felaktiga sådanna är förödande.
Lite fundersam blir man också i vårt fall, när man ser vilka som står på mammans sida, det är iallafall dem mamman kallar till sitt försvar gång på gång. Jo personalen (inte familjen) i det nya hemmet.
Konstigt för samarbetet fungerar ju så bra, varför kallas inte de? Nej man har utelämnat att det inte finns något samarbete, det är ju en skyddsplacering.
Nej det är personalen, de som varit med och planerat, genomfört och nu tjänar så mycket på att barnen är kvar. Men det har man också utelämnat. Det är de som säger att barnen inte vill hem.
Sedan är det utredarna, men man utelämnar att deras utredning är så full i fel att man inte borde kalla den för utredning alls.
Nu är det även den tidigare handläggaren som orsakade alltihop. Man utelämnar att hennes hantering orsakat att hela kommunen nu dras med underskott och minus siffror.
Man utelämnar att socialstyrelsen gett massiv kritik. Man utelämnar att allt hon påstår saknar grund, saknar utredningar. Man uteämnar att mycket av det hon påstår inte stämmer utan har begräts rättelse i av dem hon påstått säger olika saker som t.ex skolan.
Bra skrivet. Mitt i prick hur socialförvaltningarna i egenskap av sin myndighetsutövning hanterar ärenden och hur utredningarna vinklas, med resultat att barn och ungdomar är de som drabbas hårdast och som minst kan uttrycka och formulera det de blir utsatta för.
SvaraRadera