Nu var den klar och jag fick den skickad till mig. Jag tycker (även om jag är partisk) att han satt fingern på de flesta av bristerna. Han hade sammanfattat en del i ett schema som jag lägger ut här.
Hans slutsats var att:
• Det saknas i stort bestämmelser som regleras familjehemmens rättigheter i svensk rätt
• Familjehemmen har ingen rätt till skriftligt avtal med socialnämnden
• Familjehemmen har inte tidsenliga arbetsvillkor som motsvarar det svåra uppdrag som familjehemmet åtar sig
• Familjehemmen har inte någon formell rätt till utbildning och handledning
• Familjehemmen har inte rätt till inflytande på vardagliga beslut kring det placerade barnet
• Familjehemmen har inte rätt till inflytande på det placerade barnets umgänge med de biologiska föräldrarna
• Familjehemmen har inte något inflytande på socialnämndens beslut om hemflyttning respektive omflyttning av det placerade barnet
• Familjehemmen har inte något inflytande på socialnämndens beslut om flyttningsförbud eller vårdnadsöverflyttning och kan inte heller kräva att socialnämnden tar ställning härtill
• Familjehemmen som saknar partställning kan inte överklaga beslut kring det placerade barnet och har inte heller rätt till företräde inför socialnämnden
Ett kort och entydigt svar på den överordnade problemställningen om vilken rättslig ställning familjehemmen har, kan därför ges: Förutom de rättigheter som avtalsenligt kan grundas på uppdragsavtalet med socialnämnden har familjehemmen inga rättigheter alls!
I sin diskussion skriver han:
1. Familjehemmens arbetsvillkor: Förvärvsarbete eller ideellt arbete?
Som beskrivit ovan avsnitt 2.1 finns det en iögonfallande diskrepans mellan definitionen av familjehemsuppdraget som ”inte yrkesmässigt” enligt 3 kap. 2 § SoF, och det faktum att fler-talet familjehemsföräldrar jobbar antigen deltid eller inte alls, medan att bara 28 % jobbar heltid. Den iögonfallande diskrepansen mellan definition och verklighet kan antagligen vara medverkande till att familjehemmen åt ena sidan endast tilldelas begränsade rättigheter i överensstämmelse med uppfattningen av familjehem som vanliga hem som tillhör den pri-vata, icke-reglerade sfären. Och att familjehemmen åt andra sidan själva efterfrågor rät-tigheter som motsvarar den professionalitet som de förväntas ha.
2. Vem tillvaratar bäst barnets bästa?
I samband med långvariga placeringar framstår det paradoxalt att familjehemmen – som är barnens faktiska vårdgivare – inte ges något inflytande på beslut kring barnet. Det framstår således osannolikt att den socialsekreterare som bara har träffat barnet ett fåtal gånger un-der en kortare tidsperiod eller biologiska föräldrar som kanske bara träffat barnet vid umgänge var tredje eller fjärde vecka, ska vara bättra att bedöma vad som är barnets bästa än de familjehemsföräldrar som har gett omsorg till barnet under flera år.
3. En varig eller tillfällig lösning?
Omhändertagandet av barn är som utgångspunkt en tillfällig lösning, som ska upphöra så snart det är möjligt. Detta följer bland annat av återföreningsprincipen och bestämmelsen om övervägande av vårdens upphör enligt 6 kap. 8 § 1 pkt. SoL. För många barn som placeras i ett familjehem är placeringen emellertid av lång varighet och bristen på långsiktig planering kan för dessa barn ge upphov till stor osäkerhet och försvåra anknytningen till familjehems-föräldrarna.
4. Hur skall familjehemsföräldrarna kunna knyta an om relationen inte erkänns som varaktig?
En konsekvens av familjehemmens avsaknad av rättigheter kan vara att familjehems-föräldrarna inte vågar knyta fullständigt an till barnet. För hur förväntas familjehemsföräldrarna att kunna knyta helhjärtad an till ett placerat barn som riskerar plötsligt att omplaceras utan förvarning och utan efterföljande kontakt mellan barnet och familjehemsföräldrarna? Och hur skall man som familjehemsförälder kunna erbjuda en förälderliknande relation om man alldeles saknar inflytande på de beslut som träffas kring barnet?
5. Vilken roll spelar kommunernas ekonomi?
Ekonomi får generellt inte vara avgörande för den hjälp som kommunerna ger till barn som behöver hjälp. Motsatt är omhändertagande av barn ganska kostsamt för kommunerna, som därför skulle kunna förväntas att tillägga ekonomi en viss vikt när beslut ska träffas. Arbetet med uppsatsen har dock visat att frågan om ekonomins roll är nästan frånvarande i de utbredningar som gjorts kring omhändertagande av barn.
6. Vikten av bra socialsekreterare?
En undersökning utfört av Akademikerförbundet SSR har visat att fyra av tio social-sekreterare inte tycker att de klarar kvaliteten och rättssäkerheten i deras arbete. Samtidigt har det från flera håll uppmärksammats att kvalitén i socialtjänstens utredningar inte alltid är så bra som den borde vara. Detta är bekymrande set i ljuset av den stora betydelse som socialnämnderna och därmed socialsekreterarnas arbete har för den vård som ges till utsatta barn inom familjehemsvården
Han avslutar med:
Om syftet med familjehemsvården är att uppnå trygghet och god fostran för några av samhällets mest utsatta barn är det nödvändigt att de beskrivna paradoxerna och olösta frågorna inom familjehemsvården uppmärksammas i högre grad än det än så länga har varit fallet. Enbart härvid vill förhållanden för barn och familjehem kunna förbättras i en sådan grad att familjehemsvården vill kunna erbjuda de utsatta barnen den hjälp och det stöd som de behöver.
Barnskyddsutredningen, SOU 2009:68, föreslår beträffande familjehemsvården en rad förslag som syftar till dels att förbättra villkoren för de placerade barnen, dels att förbättra villkoren för familjehemmen. Det gäller förslag om t.ex. att införa en skyldighet för socialnämnden att tillhandahålla utbildning för familjehemmen, ett förtydligande av socialnämndens ansvar att ge stöd till familjehemmen och en plikt för socialnämnden att upprätta skiftliga avtal med familjehemmen.
Dessa framstår emellertid långt ifrån tillräckligt visionära för att ta itu med de nämnda paradoxerna som finns inom familjehemsvården.
Det behövas därför nya undersökningar som fokuserar på hur familjehemmen och dessas villkor vill kunna förbättras under hänsynstagande till barnets bästa, biologiska föräldrarnas rättigheter och kommunala intressen.
Uppsatsen går säkert att söka nu eller om ett tag. Den heter Familjehemmens rättsliga ställning och är skriven av Joes Bjerg.
Stor Eloge till honom och alla de som vågar och lyfter familjehemmens situation.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar