onsdag 17 juni 2015

Jmf treåringen med Markfallet

En blogg som lyfter både tre åringen som kidnappades och jämför med Markfallet  som exempel på brist på barn perspektiv hon tar upp vuxen- barnperspektiv. uthängda socionomer, brist på familjehem,
http://emiliepilthammar.blogspot.se/2015/06/ur-ett-barnperspektiv.html?m=1
Faktum är dock, att människor som arbetar inom socialen är fruktansvärt utsatta. I artiklarna nedan länkas det till socialarbetare som fått sina liv förstörda då föräldrar till tvångsomhändertagna barn lagt upp sidor på nätet där socialarbetare och deras familjer hängts ut och anklagats för att exempelvis vara pedofiler. Det finns facebooksidor där människor i detta yrke hängs ut, där människor som vill få fram barnperspektivet jagas med blåslampa av arga biologiska föräldrar.

Av de barn som vårdas under LVU, Lagen om vård av unga, finns det garanterat stora missar och det jag får upp i min tanke är Marks kommun som så tydligt visade hur fel en socialtjänst kan göra.
Jag har full förståelse för att människor som får sina barn placerade är arga, ledsna och besvikna men när de börjar trakassera andra människor på nätet visar de, åtminstone för mig, att de uppenbarligen inte är några bra förebilder för några barn.  
 
Vad ett treårigt barn har för en tanke behöver man inte vara Einstein för att räkna ut. Detta barn har en familj, familjehemmet. Tillfrågas flickan kommer hon berätta det men det går inte som det ser ut nu då den biologiska mamman har kidnappat henne och håller henne gömd.
Detta är alltså en biologisk mamma som flickan inte har något större band till. Ett barn som garanterat frågar efter sina föräldrar, sitt dagis, sina vänner, sin bostad. Allt. Ett barn som ryckts upp från de rötter som gjort henne trygg och fått henne att må bra.

Den stora frågan, speciellt i DNs artikel överst nederst, är då barnperspektivet.
Ser den biologiska mamman till det?
Nej.
Ser DN till det?
Nej.
En förälder för mig är inte ett biologiskt DNA-band utan den som bryr sig om barnet och ger det allt det som borde vara självklart. Kärlek, kärlek, kärlek och omvårdnad.
En förälder är den som under alla omständigheter ser till barnets bästa och den som påstår att blod är tjockare än vatten och anser att "riktiga" föräldrar enbart är de med biologiska band, kan förklara det för alla de placerade barn som har bra familjehem samt de som är adopterade.

Finns det någon rättvisa i världen får den lilla flickan komma hem och familjehemmet tilldömas vårdnaden. I sak förändrar det ingenting för den biologiska mamman då hon fortsatt får ha umgänge med henne, men för barnet innebär det en oerhörd trygghet att veta var det hör hemma och efter nästan tre år i ett hem, är det där hon ska stanna.

1 kommentar:

  1. Mycket bra skrivet. Passar precis in på vårt ärende också... Ett barn som kom som spädbarn och plötsligt, tre år senare, skulle lämnas på ett behandlingshem 20 mil bort. Vi, som var hennes föräldrar, hennes familj, klipptes snabbt bort. Barnperspektiv? Nej. Alltför vanligt.

    SvaraRadera