Maj-Britt görs till problem

Maj-Britt får inte prata med sin utvecklingsstörde son
http://www.st.nu/medelpad/sundsvall/maj-britt-far-inte-prata-med-sin-utvecklingsstorde-son

Efter flytten till Sundsvalls för två år sedan tycker hon Peter har blivit allt mer otrygg.
– Under den tiden har han haft över 26 olika assistenter. Han har inte heller någon daglig sysselsättning, säger Maj-Britt Andersson.

Inför Peter säger en assistent att han har order om att inte prata med Maj-Britt och när Peters telefon upprepade gånger knäpps av innan någon svarar förklaras det senare med att assistenten kom åt avstängningsknappen av misstag.
– Nyligen sa en assistent att "nu får du ge fan i det här" och så ryckte han telefonen från pojken, berättar Maj-Britt Andersson.
Under skärtorsdagen åkte hon till Peters lägenhet.
– Jag stod där med en påsktårta och godis men fick inte komma in. En nyanställd assistent sa att det hade hållits ett möte och att vi bara ska få ses två gånger i månaden och så undrade han varför inte jag hade varit med. Men jag hade inte fått veta något om det där mötet.

Härom dagen försökte hon förmedla ett skrivet meddelande om att Peter måste få ringa henne om han vill.
– Då hade de plomberat brevlådan. Jag förstår att assistenterna tycker det är enklare när inte jag kommer på besök eller ringer för då kan de inte bara spela spel eller knappa på sina telefoner, men jag brukar bara besöka Peter ett par, tre gånger i månaden eftersom han brukar bli uppriven och vilja följa med mig.
Telefonsamtalen anser hon däremot är viktiga. Det är nästan alltid Peter som ringer upp. Ibland vill Peter också att Maj-Britt ska tolka det han försöker uttrycka till assistenterna.
Maj-Britt anser att Peter har regredierat de senaste tre åren.
– Han var torr vid två års ålder men nu har han blöjor både dag och natt. Första gången jag såg det blev jag alldeles chockad. Det har också hänt att han har haft stora blåmärken på armarna och brutna fingrar och för en tid sedan hade han en allvarlig urinvägsinfektion. Då hade jag länge påpekat att hans urin luktade illa.
Peters hjärnskada uppstod vid förlossningen då han drabbades av syrebrist.
– Han lider av autism, epilepsi och har nedsatt syn på ena ögat.

Under en period för några år sedan övermedicinerades Peter. Maj-Britt ifrågasatte doserna och så småningom slog även en av Peters tidigare vårdgivare larm och en förvaltare utsågs. Nu känner Maj-Britt Andersson sig misstrodd.
– När jag försöker informera personal om sådant som Peter har upplevt blir jag bara hållen för lögnare. Det är fruktansvärt