Mindre barngrupper och dilemman

Nu är det lärar förbundet som slåss för mindre grupper på förskolan. Jag kan bara hålla med.  Det är svårt att ha arbetsro med så många barn. Det blir lätt stojigt, rörigt och det är svårt för vem som helst att koncentrera sig.
De vill ha riktlinjer med max 15 barn.
https://www.lararforbundet.se/artiklar/forskolans-barngrupper-kan-bli-mindre

Skolverket får i uppdrag av regeringen att utifrån aktuell forskning ta fram riktlinjer för hur man ska minska barngrupperna i förskolan. Vi välkomnar beskedet, men är kritiska till att regeringen inte har inkluderat fritidshemmen i uppdraget.

I regeringens uppdrag ingår tyvärr inte att se över riktlinjer som förbättrar situationen för fritidspedagoger och lärare i fritidshem.
- Nu får regeringen inte glömma en viktig verksamhet, fritidshemmen. De har också utmaningar med för stora grupper i förhållande till antal lärare. Man kan inte hoppa över en del i skolsystemet och tro att det inte kommer märkas, säger Johanna Jaara Åstrand.
 

Sedan ett inlägg i abort debatten och det är inte utan att det låter rätt och riktigt. http://www.bpis.se/abort-ar-inget-etiskt-dilemma/

När abort kommer på tal är det ofta man får höra att ”abort är ett etiskt dilemma”, att ”det är en svår fråga där man inte får vara svart-vit”, eller att man ”inte vill förbjuda men ha en nollvision när det gäller aborter”. Inte sällan är det politiker med en kristen värdegrund såväl som kristna ledare som s­äger detta. Man vill inte ta moralisk ställning för abort. Men man vill inte heller ta en tydlig ställning mot fri abort.

Precis vad detta är ett uttryck för är svårt att säga. Kanske man helt enkelt inte satt sig in i frågan. Eller så står man mitt i spänningsfältet mellan en privat moral som fördömer medvetet dödande av oskyldiga människor och ett politiskt samhällsklimat som ser abort som en rättighet.

För att illustrera varför jag finner det obegripligt kan man jämföra med andra människovärdesfrågor där hela samhället är enigt. Hur känns följande påstående: ”När det gäller slaveriet får man inte vara svart-vit”, ”Vi har en nollvision för slaveri, men förbud tror vi inte på”, ”Slaveriet är ett moraliskt dilemma”.

Eller ta kvinnomisshandel. Är det en svart-vit fråga? Ja! Är en nollvision tillräcklig? Nej! Är det ett etiskt dilemma? Nej! Kanske någon hävdar att abort skiljer sig från dessa frågeställningar. Ja, abortliberaler hävdar det.

Men alla som tror att människan blir till i och med befruktningen, alla som dessutom har den kristna tron att Gud formade oss redan i moderlivet, och alla som säger att det är två skyddsvärda individer, alla dessa måste svara på frågan om varför man accepterar en lag som gör värdefulla människor helt skyddslösa, när man aldrig skulle acceptera något sådant i andra människovärdesfrågor. Däri ligger obegripligheten!

Att abort (och andra människo­värdesfrågor) kan utgöra ett dilemma är självklart. Men det är aldrig fråga om ett etiskt eller moralisktdilemma. Här är inte moralen ambivalent och går inte i båda riktningarna. Det finns inga moraliska skäl för slaveri eller kvinnomisshandel. Moralen tar ställning mot dessa saker. Det är andra krafter som kan ligga bakom att man beskriver något av detta som ett dilemma.

Bakom slaveri kan det ligga ett ekonomiskt dilemma (”hur ska vi få tillräckligt med billig arbetskraft till bomullsfälten?”) eller ett psykologiskt dilemma hos den våldsamme mannen (”jag älskar henne men blir rasande arg på henne”).

Men den som inte har slavar, eller den man som inte slår, lider knappast av samvetskval för att de inte gjorde något av detta. Moralen tar entydigt ställning i dessa människovärdesfrågor. Och tror man att abortfrågan involverar två skyddsvärda individer, och där abort dödar den ena, så måste man våga säga som det är.

Något jag också tycker att man ofta missar är att det finns säkert 20 preventivmedel man behöver inte bli med barn idag om man inte vill.