Stökig skolmiljö ökar krav på diagnos

En expert lyfter att dålig skolmiljö skapar krav på diagnos eftersom det är svårt att få stöd till barn som inte har det. Föräldrautbildning och lugn i skolan skulle medföra att många fler barn skulle slippa få diagnosen. Vet när jag jobbade att en del föräldrar nästan gjorde vad som helst för att barnen skulle få en diagnos även om man rätt tydligt såg att barnent skulle behöva tydligare stuktur och regler hemma.
http://www.svt.se/nyheter/regionalt/tvarsnytt/verksamhetschef-slar-larm-efter-adhd-explosion-inte-bups-jobb-att-medicinera-mot-en-dalig-skola

Antalet ADHD-diagnoser på barn har ökat med 700 procent de senaste tio åren i Västmanlands län och trenden kan ses över hela landet. Men det är inte säkert att alla som får en diagnos faktiskt har ADHD.

– Diagnosen ställs efter en symtombeskrivning, som handlar om att barnet har svårt att koncentrera sig, är överaktivt och impulsivt och det kan man vara av olika skäl, säger Philip Eskridge, verksamhetschef på barn- och ungdomspsykiatrin i landstinget Västmanland.

– När vi gör skolbesök tar vi oss ibland för pannan efteråt och säger att det är fullt förståeligt att barnen får koncentrationssvårigheter, det skulle vuxna också få i en sådan miljö och om man inte ser det på det sättet kan man välja att rubricera det här som en neuropsykiatrisk störning istället för en arbetsmiljöstörning, som det faktiskt kan vara.

SVT har tidigare rapporterat om att köerna för att få en ADHD-utredning har växt och BUP upplever att många föräldrar i det närmaste kräver en diagnos.

– De kan komma hit med rena beställningar och bli fruktansvärt besvikna om de inte får en diagnos på sitt barn, det kan bli riktigt hätskt härinne, säger Philip Eskridge.
En anledning till föräldrarnas angelägenhet kan vara att skolor vägrar att sätta in extra resurser om det inte finns en diagnos.

– Jag vet att vissa skolor ställer krav på en diagnos för att barn ska få extra hjälp och det sätter både föräldrar och oss i en väldigt besvärlig sits, dessutom är det inte förenligt med skollagen.

I dag beräknas mellan tre och fem procent av landets skolungdomar ha ADHD och enligt Socialstyrelsen är de flesta medicinerade. Detta trots att Läkemedelsverket rekommenderar medicin som en sista åtgärd.

– Ja, det kan vara så att vi medicinerar lite för tidigt och det handlar dels om våra egna bristande resurser, dels om påtryckningar från föräldrar, dels om att vi vet att de samhällsförändringar och åtgärder som krävs tar så lång tid att vi känner att vi måste göra något här och nu för det här barnet, säger Philip Eskridge.

Det som enligt riktlinjerna för arbetet med ADHD ska ta plats innan medicinering är bland annat föräldrautbildning och anpassning av skolan. Ett lugnare klassrum skulle enligt Philip Eskridge räcka långt.

– Jag tror att väldigt många skulle slippa att diagnostiseras med ADHD - det är inte BUPs arbete att medicinera mot en dålig skolmiljö.
 

För ett par år sedan var vi på en föreläsning av en högt uppsatt inom psykologiförbundet. Han berättade om en studie ifrån Norge.
Där lät man, tror det var 2000 barns föräldrar, barn med ADHD diagnos, gå i utbildning runt gränssättning och struktur i vardagen. Efter ett år hade ingen kvar diagnosen. Han talade om att han knappt vågade berätta om studien eftersom många nästan "halshögg" honom. De föräldrar som har dessa barn vill sällan höra att det är deras fel. (Hans ord inte mina) Nu kommer det ändå...

Vet att det finns barn med diagnos och ingen skall förringa den problematiken, men om de som inte har den, de som fått den felaktigt försvinner så  blir siffrorna mer rätt och det är, tror jag, lättare att få hjälp till de som verkligen behöver det av rätt anledning.
Sedan skall de barn som behöver stöd och hjälp självklart få det oavsett anledning.