tisdag 6 januari 2015

En som fick

Här är en som fick ersättning http://www.gp.se/nyheter/reportage/1.2583163-jan-popp-fick-upprattelse-for-vanvarden
Jan var sjutton månader när han första gången kom till ett barnhem.
Som bostadslös kunde inte Alice ta hand om sina pojkar och bad barnavårdsnämnden om hjälp. Under flera år framöver kämpade Alice för att hålla ihop sitt liv tillsammans med sina söner. Hon sökte hjälp själv men blir inte lyssnad på, i stället klassades hon som debil och gnällig.


Som sexåring beskrevs Jan i sina journaler som vild, bråkig, hyperaktiv, oberäknelig och provocerande – ett farligt barn. Mamma Alice försökte att ta hem sina söner från barnhemmen då och då men klarade inte av det. När hon sökte upp sjukvården för att göra en abort så tvångssteriliserades hon. Hon klarade sig knappt på sitt ekonomiska understöd men vågade inte jobba av rädsla för att mista det lilla bidrag hon fick.

När Jan skulle placeras i ett fosterhem blev han lovad undervisning. Men i stället utsattes han för grova sexuella övergrepp och kränkningar. Hemmet var kärlekslöst och fostermamman tog död på hans undulater som Jan fått av sin mamma.

En dag krävde fosterföräldrarna att Jan skulle ut ur huset. De åkte sonika bort en helg och krävde att han skulle vara flyttad på när de kom hem.

Jan återvände till Alice och skolan. Men han mobbades, kallades för ”tattarungen” och ”barnhemsungen”. Hans skolgång fungerade inte. Under flera år skelade han kraftigt och hade det svårt med synen, men fick inga glasögon.

Jan slutade skolan, tog ströjobb, drömde om att bli bilmekaniker men övade i stället upp sig till en av de flinkaste tjuvar. Han skrotade, stal koppar som han sålde. Stora amerikanska bilar blev hans signum.

Efter ett fängelsestraff på 90-talet vände det. Det blev bara nog.

Jan skaffade ett hus utanför Göteborg, några renoveringsobjekt till bilar och tog alla körkort som gick att ta. I dag står bildelar, lackade och olackade här och var i huset. Ivrigt tar han med oss ned i källaren och visar bilen som mer eller mindre såg ut som en skrothög för två år sedan.
 
Hela hans berättelse är med i artikeln

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar