Barn förhörs utan advokat

Barn fortsätts att förhöras utan advokat
http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/oisincantwell/article20121567.ab

En 15-årig pojke som misstänks för en våldtäkt och ett våldtäktsförsök i Stockholmstrakten anhölls för ett par dagar sedan.

Huvudregeln är anständigt nog att ett barn ska ha en advokat med sig då hen förhörs av polis eller åklagare.

Ungdomar har inte ett färdigutvecklat omdöme och kan erkänna brott som inte har begåtts i förhoppning om att släppas fria, av rädsla eller börja ljuga om ovidkommande saker.

Inte minst behöver de juridiskt stöd och någon som upplyser en om ens rättigheter.

Men pojken förhördes utan advokat. Något som polisen i efterhand har förklarat med att det var natt, att det inte gick att få tag på ett biträde och att socialtjänsten faktiskt var närvarande. Och att det var åklagare som fattade beslutet om förhör.

Det här är dessvärre inte första gången som poliser eller åklagare tar lätt på bestämmelserna om hur brottsmisstänkta barn ska behandlas.

JO har under 2000-talet vid några tillfällen kritiserat polismyndigheter för att ha struntat i reglerna på denna punkt.

En genomgång som Ekot gjorde för några år sedan visade sig att polisens ungdomssektion i västra Stockholm inte alltid var så petig med bestämmelserna.

Och i samband med en utredning om en uppmärksammad misstänkt gruppvåldtäkt förra året bloggade en polis om förhör som hölls med en av de misstänkta pojkarna utan advokat.

Viljan att lyssna på till exempel Europarådets tortyrkommitté, som 2009 kritiserade Sverige för att polisen tar in ungdomar till förhör utan att upplysa dem om sina rättigheter och att det förekom förhör utan närvarande försvarare, är med andra ord på sina håll begränsad.

Inte heller FN har fått gehör för sina klagomål på Sverige för denna underlåtenhet.

 

Hur vanligt förekommande är det att rättsäkerheten sätts ur spel på detta vis? Advokater jag har pratat med hävdar att det är satt i system.

En anklagelse som indignerade poliser med kraft tillbakavisar: det går inte alltid att få tag på advokater och det händer även att de grymtar något om att förhör kan hållas utan deras närvaro och sedan somnar om.

Oavsett utbredning är det dock bevisligen så att oacceptabla metoder används mellan varven.

Det finns en uppenbar risk för att det här och där inom polisväsendet har uppstått kulturer där genvägar tas för att uppnå resultat, där erkännanden kläms fram ur livrädda ungar utan att någon jobbig advokat som är petig med förhörsmetoder och rättssäkerhet är närvarande.

Detta är något som måste tas på största allvar.

Artikel 37 D i FN:s konvention om barns rättigheter föreskriver med all önskvärd tydlighet att ett barn som berövats sin frihet har rätt att snarast få tillgång till juridiskt biträde.

Det är inte smickrande för en rättsstat som gör anspråk på att vara anständig att svårigheten att leva upp till denna självklara regel är så uppenbar.    

Ja brist på barnperspektiv finns det lite varstans