Ett annorlunda LVU

Vad sägs om ett ärende där mamman får ensam vårdnad eftersom man tror att pappan förgripit sig på flickan. Men läkare säger att det inte finns några bevis. Bup säger att det är självupplevt alltså har hänt. Flickan säger vid ett tillfälle att jag nästan tro på vad mamma säger. En dom fastställer att pappan ändå skall ha umgänge. Mamman måste då lämna flickan på umgänge. Då vill hon att banret skall placeras med LVU. Soc håller med eftersom mamman inte kan skydda flickan eftersom domen om umgänge gäller. Men rätten säger att man inte kan ta ett lvu mot en som inte är vårdnadshavare.
http://www.dagensjuridik.se/2014/04/jag-borjar-nastan-tro-pa-mamma men

Enligt förvaltningsrätten kan LVU inte anses vara avsedd att användas för att reglera ett av tingsrätten utdömt umgänge som av någon anledning inte fungerar eller inte anses lämpligt. Sådana problem måste rimligtvis regleras genom att en ny talan i umgängesfrågan väcks hos tingsrätten.
Förvaltningsrätten går därför emot socialnänmnden och beslutar att det omedelbara omhändertagandet ska upphöra.
 

Ja vad säger man. Just nu är jag glad att det inte är jag som bestämmer men hade jag gjort det hade jag haft mer insyn. Man kan väl bara konstatera att det inte är enkelt.