Bostadspolitiken

Det är fler områden med socialen som ansvarstagare som havererar

http://m.gp.se/nyheter/debatt/1.2582455-sociala-bostadspolitiken-har-havererat Även bostäder för flyktingar är svåra att få tag i.

Trots att en del verkar få ut multum och bli rika på dem (min passus)

Centerledaren Annie Lööf för klarade nylihgen att ”nyanlända måste fortare komma i arbete, få en bostad och komma in i gemenskapen. Ett värdigt boende och jobb är nyckeln till en bättre integration”. Tyvärr har problemen vuxit till sig både när Alliansen och Socialdemokraterna varit vid makten.

Problemet är att Sverige inte har något hållbart system för social bostadspolitik. Till skillnad från omvärlden lyser dessutom en konstruktiv diskussion med sin frånvaro. Så länge båda blocken negligerar frågan riskerar de sociala utmaningarna och väljarnas missnöje att förvärras.

Utmaningen att hitta boende åt nyanlända börjar bli så allvarlig att det inte längre kan negligeras. Redan i slutet av förra året upphandlade migrationsverket 17 000 platser på campinganläggningar och liknande boenden. Enligt SVT fördes diskussion om att framöver utnyttja ”tält, sovsalar, båtar och oljeplattformar”. Sedan dess har situationen ytterligare förvärrats.
Det är inte bara svårt för Migrationsverket att anordna asylboende. Bristen på bostäder är minst lika aktuell i nästa steg, då de som fått uppehållstillstånd ska skriva sig i en kommun. Bostadsbristen gör att många inte kan flytta till de orter där möjligheter till jobb och studier är goda.

Hem & Hyra rapporterade till exempel nyligen (30 oktober) att över 16 000 hushåll har socialtjänsten som hyresvärd. Antalet sociala kontrakt har ökat med 74 procent på sex år.

Kanske kan vi dra lärdom av Australiens erfarenhet. Där infördes år 2007 reformer för att stimulera till privata investeringar i den sociala bostadssektorn. I likhet med andra utvecklade ekonomier har Australien övergått från att ge offentliga subventioner till byggandet av bostäder ägnade åt familjer med begränsade resurser, till att i stället rikta medel mot kontinuerligt individuellt stöd till de hushåll som är i behov av hjälp. Det är en utveckling som ligger i linje med den internationella organisationen OECD:s rekommendationer.

Möjligtvis bör vi gå ännu längre och lyssna på den nederländska forskaren Hugo Priemus. Priemus har diskuterat idén att över en period av 20-25 år gradvis introducera marknadsbaserade hyror. Låginkomsthushåll som riskerar drabbas negativt av reformen kompenseras genom höjda bostadsbidrag.
En fördel med systemet är att det skulle stärka incitamenten för att bygga och renovera bostäder, inte minst riktade till ekonomiskt svaga grupper. En annan fördel är att det skulle stärka ställningen för låginkomsttagare, då de skulle ha större makt över egna resurser. Nackdelen är att ökade bidrag minskar drivkrafterna till arbete. Detta skulle kunna balanseras med skattereformer som ökar incitamenten till arbete, samt av det faktum att större möjligheter att finna boende nära jobb skulle skapas för grupper som nyanlända flyktingar.
 

Ja visst behöver vi åtgärder som änderar synen på flyktingar. Det är inte deras fel att de klumpas ihop, att de inte får jobb där de bor