Hur man pratar med barn

Att prata med barn som utsats för övergrepp är inte lätt. I Borås  satsar man nu på ett barnahus. http://www.bt.se/nyheter/boras/hur-far-man-utsatta-barn-att-prata(4497088).gm

När barn utsätts för övergrepp finns det ofta inga andra vittnen än barnet själv. Barnets berättelse är helt avgörande.

Men det handlar om svåra saker, det mest skamliga och hemliga man kan tänka sig. Hur får man barnet att berätta?

– Ibland tar det tid att skapa förtroende. Men det är förvånansvärt många barn som pratar redan i första förhöret. Egentligen är det kanske inte så konstigt, barnet får ju fullt fokus från en vuxen som verkligen vill lyssna. Och barnet har oftast en motivation att berätta, och kanske är det skönt att få berätta för en neutral person, säger Eva Häger.

Extra svårt är det med de allra minsta barnen, de som bara är tre-fyra år gamla. Så små barn har svårt att berätta självständigt om en händelse, men det är vad domstolen kräver.

– Sexuella övergrepp är särskilt svåra. Små barn har ju inte ord för att beskriva sådant, säger Jeanette Benediktusson.

Barnförhörsrummet finns längst ner i en av de många korridorerna i polishuset – egentligen är det två rum. Det ena ser ut som ett litet konferensrum med en tv-skärm på väggen. Därifrån kan åklagare, försvarsadvokat och utredare följa förhöret.

I det andra rummet sker själva samtalet. Det känns rymligt och tomt – två stora blå fåtöljer, ett litet bord och en matta på golvet, det är allt. Gardinerna är fördragna. På bordet finns en kanna vatten, plastmuggar och pappershanddukar.

Ingenting här avslöjar att det är ett rum för barn. Så måste det vara.

– Vi vill att det ska vara ett neutralt rum, inte så mycket intryck. Barnen ska inte bli uppspelta eller intresserade av något annat, säger Jeanette.
 

Sedan följer en fin beskrivning runt deras arbete. Mycket läsvärd och man kan lära sig mycket runt att tala med barn även om  man inte jobbar just med utsatta barn. Alla som jobbar med barn har nytta av att läsa hävdar jag.