Brev till Anderas Norlen

Blev mer och mer arg efter repliken av Andreas Norlen och bestämde mig för att bemöta honom. Skrev:

 

Läste din replik på debatt artikeln d 1 aug

Nu måste Sverige göra barnkonventionen till lag. Du skriver att alliansen gjort en massa saker för att förbättra och visst har man gjort det men långt ifrån vad som behövs. Att göra barnkonventionen till lag är ett steg men artikeln tar också upp många andra förbättringar som skulle behövas. Du skriver att en under sökning 2011 visar att man till största del följer barnkonventionen men det stämmer inte i praktiken.

Jag har varit på 6 besök i riksdagen för att lyfta detta. Varje gång får jag veta att man inte går in i enskilda ärenden. Varje gång då jag ställer frågor möts jag av ett försvar, med en upprepning av vad man gjort eller tänkt med det man gjort medan jag talar om att det inte fungerar. Jag har påpekat att det inte är enskilda ärenden. Att lagarna inte följs. Att de inte är kopplade till några konsekvenser vilket innebär att de inte behöver följas, eftersom det inte händer något då de inte följs.

Vecka 41 förra året startade jag ett upprop mot socialutskottet för att visa på behovet av att göra något. Visa på bristerna. Du skriver att barnkonventionen är en internationell lag som därmed r luddig men jag visar i mina brev att våra svenska lagar också minst sagt är luddiga går att tolka och barn är de som får ta konsekvenserna. Jag har hitintills skickat 47 ärenden som bevisar det.

Bifogar dem Räknar inte med att du kommer att läsa alla men läs något av dem och tala sedan om för mig på vilket sätt du menar att våra lagar är tydliga när människor svenska medborgare kan behandlas så. Tala om för mig hur du menar att Sverige ligger i framkant i de ärenden jag skickat. Dagsaktuella och verkliga ärenden men riktiga människor vuxna och barn som far illa under socialtjänstens försorg. Under er regering som kommer att undra varför ni inget gjorde.

Det jag tycker är jobbigast är allt försvar att man gör tillräckligt, har gjort så mycket trots att det på de områden vi lyfter fortfarande inte hänt något alls. Jo man gjorde vanvårdsutredningen vad hände sedan? inte ens hälften har fått ersättning. Man gjorde barnskyddsutredning med Kerstin Wijksell vad hände efter den ? Ingenting. Jo vissa delar har tagits upp. Man gjorde sammanbrotts utredningen men nöjer sig med att konstatera att det är så illa men vad gör man åt det? jo tillsätter en utredning till. Nu skall LVU lagen ses över. Den skulle vara klar i oktober men har fått ett tilläggsbetänkande så nu är den förlängd till nästa år. Bråttom verkar det inte vara.

Under tiden dör barn på insidan. Familjehem tappar lusten och blir färre och färre. Socialen går på knäna. Det handlar inte om de som lever på försörjningsstöd utan om de som omhändertas. En handläggare som inte ens har allt som behövs i utbildningen, (inget runt barn om det inte väljs till) som inte ens har obligatoriskt närvaro krav under utbildningen kommer ut i en verksamhet som går på knäna. Fyra av tio funderar på att sluta, var tredje är nyanställd och sju av tio chefer har inte jobbat mer än tre år. Ofta unga tjejer utan egna barn. Där skall de både utreda omhänderta, processa och verkställa i samma ärende. När de inte lyckas är det lätt att skylla på familjehemmen, samarbetsproblem och då omplaceras barnen.

Läs några av mina brev och tala sedan om för mig om du fortfarande tycker att ni lyckats som allians regering. Jag röstade på alliansen. Engagerade mig politiskt i ett av allians partierna för jag trodde att jag skulle kunna påverka mer men utan resultat. I år vet jag inte ens om det blir alliansen för jag är så besviken över att man bara lyssnar men sedan inget gör. Att man istället för att svara försvarar sig med allt man gjort som jag står och talar om att inte fungerar.

Du avslutar med att de flesta barn växer upp under trygga förhållanden men det är inte dem vi behöver trygga och stifta lagar för utan det är resten. Om man går in och tar barn måste man också säkerställa att man gör ett bättre jobb.

Mvh Eva fostermamman i Mark ärendet Brev nr 42

 

Får se om jag får svar.