Beror på glasögon

En adopterad flicka är emot adoptioner http://vlt.se/narakara/1.2577712-hon-ar-skeptisk-till-adoption
Men utifrån vad hon varit med om skall man inte dra för stora slutsatser utifrån det. Men med det hon hamnade i förstår jag det. Men som tur är hör hon till några få som har ofantligt med otur.

Linda Persson bor i en lägenhet på Skallberget. Några kilometer från Lindas lägenhet bor hennes biologiska storebror. De båda, plus en lillebror som gick bort 2008, adopterades från Chile när Linda var fyra år gammal.

Väl i Sverige kom familjelyckan att bli kortvarig. 1,5 år efter att syskonen blivit adopterade gick deras adoptivmamma bort. Adoptivpappan kunde inte ta hand om syskonen på egen hand och syskonen fick flytta till en avlastningsfamilj. Denna familj hade inte möjlighet att ta hand om alla tre syskon. Linda och hennes bröder fick flytta isär. För Linda betydde detta en brokig uppväxt där hon bollades mellan olika fosterfamiljer, tills hon slutligen som 14-åring hamnade hos en familj där hon kunde stanna fram till att hon flyttade hemifrån.

– Det var en sådan lycka att äntligen få höra att man inte skulle bli bortlämnad. De sa att de hade som princip att aldrig be ett fosterbarn flytta förrän barnet själv ville, säger Linda.

Med andra ord beror det på med villka glasögon man tittar. De allra flesta adopterade barn är glada och mår bra. De som söker upp ursprunget är mer för att få en förståelse inte för att de vill byta ut.

I Lerum tar man nya grepp. Man upptäckte att barn och ungdomar hade en negativ bild av soc och vad de gör. I bland var de t.o.m. rädda för myndigheterna.
http://www.lerumstidning.se/2014/06/socialtjanstens-projekt-ska-sudda-ut-dalig-stampel/

Socionomerna Susanne Klint och Catrin Elverdam bedriver därför ett projekt, där de vänder sig direkt till eleverna i skolan. Idén fick de efter att ha lyssnat på en föreläsning av Jessika Arvik från Maskrosbarn, en förening för barn och unga som växer upp med föräldrar som missbrukar eller är psykiskt sjuka.

När de började besöka skolorna upptäckte de att det finns ett stort intresse, men också en stor okunskap om vad socialtjänsten överhuvudtaget är för något. Inte sällan blandas man ihop med Socialdemokraterna, och den bild som finns är oftast negativ.

– Socialtjänsten har en hotfull stämpel. Folk tror att vi är farliga människor som kommer och tar barn. Men det är den sista åtgärden vi gör. Det finns mycket stöd och hjälp man kan få och vi berättar om vilka rättigheter man har, säger Susanne Klint.