onsdag 9 juli 2014

Vart är din anknytning?


En debatt artikel tar upp att fler och fler verkar välja bort barnen och kontakten med dem för karriären. Skribenten hävdar att moderaternas politik gör att man har större anknytning till jobbet än till barnen.
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/starkare-relation-till-jobbet-an-till-barnen_3629239.svd
 Moderna föräldrar hinner knappt med att ge sina barn närhet eftersom anknytningen till jobben är viktigare. Något är fundamentalt fel i vårt samhälle när vi inte längre har tid att ta hand om våra familjerelationer, skriver psykologen Eva Rusz.
Det är ju de allra första årens ”investeringar” som ger utslag för hur våra tonåringar och unga vuxna kommer att må! Att införa dygnetrunt-dagis, är ett koncept som många småbarn definitivt inte kommer att må bra av.
Politiker förstår inte vikten av en bra omvårdnad/anknytning hos småbarn utan ignorerar barns behov. Dessa politiker kan genom sin syn på hur familjepolitiken skall prioriteras i värsta fall bidra till ökad psykisk ohälsa.
I dag har nyblivna föräldrar så bråttom att komma ut och arbeta att de ställer sina barn i dagiskö redan på BB. Våra moderna föräldrar hinner knappt med att ge sina barn närhet och möten av barnens känslomässiga behov eftersom anknytningen till jobben är viktigare.
Och där får barnen knyta an till personal som byts ut och tillbringa längre tider på dagis än föräldrarnas arbetstider.
Vi tillbringar för lite tid tillsammans och för mycket tid på arbetet. Vi stressar för mycket och vår arbetsbelastning är alldeles för hög.
Småbarnsföräldrar lever ofta parallella liv för att få vardagen att gå ihop. Oftast ska båda göra karriär samtidigt och utvecklar starkare relationer till arbetet än till varandra och resten av familjen.
När barns, normala känslor av rädsla, oro och ledsamhet blir nedtryckta och inte får visas för att mamma och pappa inte har tid, så kan detta få mycket problematiska konsekvenser i vuxen ålder. Känslor av rädsla kan bli till olika ångesttillstånd eller dissociativa drag/symptom. En anknytningsrelaterad ilska kan bli till ett aggressivt och/eller antisocialt beteende. 
Samhället borde satsa på att förlänga föräldraledigheten för de små barnen så deras föräldrar får tid att förse barnen med den viktiga påfyllning av det som gör dem lyckligast. Barnens behov måste få styra familjepolitiken. Att barnen får tid att knyta an och att de känslomässiga behoven möts.
EVA RUSZ
leg. psykolog och kognitiv psykoterapeut, författare till boken ”Relationskoden” 

Jag älskar när någon vågar ta upp och protestera mot vad jag tycker är alltför tidigt lämnade bort av barnen. Varför skaffar man barn om man sedan inte vill ha hand om dem utan skall lämna bort dem så fort det går. Jag har alltid älskat att vara hemma med mina barn och det gör jag fortfaraden. Jag prioriterar att vara med sonen och njuter av det.
Känner en som jobbar utomlands och som varit barnflicka åt en liten då mamman tvingats ut i jobb igen. Flickan hon har hand om har ju mer anknytning till henne än till mamman.
 

1 kommentar:

  1. Visst är det viktigt att prioritera barnen -men vi i Sverige har det så bra med föräldraledighet att vi glömmer arr vi nästan är unika som kan få pengar( om än dåligt betalt )hela 12 mån jfr med länder i Europa,där man får spara undan pengar alt ha anhöriga som ställer upp om man skall kunna ha en karriär överhuvudtaget .
    Tysklands skattesystem bygger systematiskt på att det finns en kvinna som vill vara hemma -och hur jämlikt är det?
    Inte konstigt att tonårstjejer mår dåligt,när de får lära sig att ett nej är inte ett nej,om de skulle ha oturen att falla för fel kille,eller har ambitioner att bli något ,ty jämlikheten har ju inte gått så långt ,och hela samhället genomsyras(från soc-rättsväsende etc)av ett Ajabaja- om du vill ha BÅDE karriär och barn mot kvinnor,
    Vem frågar en man var barnen är -om du jobbar kväll?
    Man utgår fortfarande från att det är pappan som är familjeförsörjare ,och det är långt ifrån alla som kan vara hemma, så länge som de vill!
    Hade samhället uppgraderat betalningen för att vara hemma -då hade vi nog sett skillnad -både vg pappaledighet och kanske hade sluppit all mama-bashing?

    SvaraRadera