fredag 25 april 2014

Det jäser

Mattias Bergstens kamp för Isoldes säkerhet var lönlös. Socialtjänsten i Motala ignorerade hans oro och sex månader senare mördades treåringen av sig egen mamma. ”Jag önskar att de hade tagit min anmälan på allvar”, säger Mattias.
http://www.dn.se/nyheter/sverige/dottern-dodades-trots-larm/
Nu vill Mattias Bergsten berätta sin historia, beskriva sin strid mot socialtjänsten i Motala kommun. Han hoppas att den ska rädda åtminstone något barn eller någon förälder från att hamna i en liknande situation.
Vi går tillbaka till december 2012. Vårdnadstvisten har pågått i över ett år när socialtjänsten i Motala får in en orosanmälan från Mattias Bergsten. I ett samtal med handläggaren berättar han att mamman till barnet hotat att ta livet av både sig själv och Isolde.
– De frågade om jag trodde att hon skulle göra allvar av sina hot. Vad skulle jag svara, det fanns ju en anledning till att jag gjorde en anmälan. Men ingen normal människa tror väl att en person man känner ska döda ett barn, säger han.
I socialtjänstens rapport konstaterar handläggaren sedan att det inte fanns andra uppgifter som kunde ge stöd för en annan bedömning. Någon utredning om Isoldes behov av skydd var därmed inte aktuell, i stället skickades ett brev ut till mamman med information om hur hon kunde få stöd om hon ville.
Sex månader senare kom samtalet till SOS Alarm.
Det var barnets mormor som hittat sin dotter och dotterdotter livlösa i sängen. Av den rättsmedicinska undersökningen framgår det att Isolde förgiftats av nio fentanylplåster som fästs på hennes kropp. Plåstren hade mamman stulit från sin arbetsplats, ett apotek.
Isoldes mamma har erkänt att hon tagit livet av sitt barn. Den rättspsykiatriska undersökningen slog fast att hon har en allvarlig psykisk störning, och därför inte haft förmåga att inse innebörden av sina handlingar. I september dömdes hon till rättspsykiatrisk vård.
– Jag tänker hela tiden på vad jag gjort och vad jag borde ha gjort. Skulle jag ha polisanmält? Skulle jag ha åkt dit och hämtat henne själv? Hade hon levt i dag i så fall? De här tankarna äter upp mig, säger Mattias Bergsten.

I onsdags gick akademikerförbundet ut i ett pressmedelande.
https://www.akademssr.se/text/det-som-hande-i-motala-kan-handa-igen-var-som-helst-nar-som-helst
DN rapporterar idag om en tragisk händelse i Motala. Det som hänt är djupt olyckligt men situationen där är inte unik. Det kan även ske på andra håll i landet. IVO, Inspektionen för vård och omsorg, som har till uppgift att granska socialtjänstens arbete, har med all tydlighet påtalat en rad brister. Det handlar om utredningar som drar ut på tiden, fall där barnperspektivet åsidosätts och anmälningar som inte tas på tillräckligt stort allvar. Det är hög tid att göra något nu innan fler olyckor av det här slaget händer. Var tredje handläggare inom den sociala barnavården är idag nyanställd och sju av tio chefer har arbetat kortare tid än tre år enligt en rapport från Sveriges kommuner och landsting. Det har blivit en ond cirkel. Överbelastning och stress leder till att socialsekreterare flyr yrket. På vissa håll i landet är bristen på erfarna socialsekreterare akut, särskilt inom området barn och ungdom. Social barnavård har blivit ett genomgångsyrke.
– Det jäser i våra medlemsled. Våra medlemmar har demonstrerat och debatterat med kommunpolitiker som, åtminstone i stunden, tycks ta varningsropen på allvar. Trots det har inte mycket hänt. Det krävs ett helhetsgrepp för att åstadkomma förändring. Det handlar först och främst om att få erfarna socialsekreterare att stanna i yrket. Vi måste skapa alternativa karriärvägar och möjligheter att utvecklas i yrket, säger Akademikerförbundet SSR:s ordförande Heike Erkers.

Det är inte bara jag som slår larm utan det "jäser2 som det står överallt men det verkar inte tas på allvar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar