torsdag 12 september 2013

En familj till slagen i spillror

Ja vad säger man? http://www.unt.se/uppsala/familjen-slogs-i-spillror-2585185.aspx
Mamman hade gång på gång åkt in med pojken som var tät och hade svårt att andas. När hon kom in hade det lugnat sig. Bakom hennes rygg anklagades hon nu för Münchausensyndrome att man gör sina barn sjuka.
På eftermiddagen  7 maj åker Mikaela hem efter jobbet med barnen i bilen. På gården väntar två polisbilar och sex socialsekreterare. Deras uppdrag är att tvångsomhänderta barnen.
Insatsen kommer som en total överraskning för Mikaela och stämningen blir upprörd. En polis bryter upp Mikaelas händer och tar bilnyckeln. Syskonen gråter och ett barn springer mot skogen, men fångas in. Syskonskaran förs bort och Mikaela bryter ihop i chock.
Tre av de fyra barnen släpps efter ett dygn. Men fyraårige Leon placeras på en skyddad adress där han är en vecka utan sina föräldrar. Därefter skickas han till ett utredningshem i Stockholm med sin pappa Jimmy som tvingas ta ledigt från jobbet. Sommarens semesterplaner på en resa till Legoland får ställas in.
Leon som varit blöjfri börjar nu kissa och bajsa på sig och gråter efter mamma.
Efter ett tag tillåts far och son att bo på egen hand i en lägenhet och Mikaela får börja träffa Leon igen – men bara under övervakning.
– Det var fruktansvärt, säger hon.
Den 14 juni, fem veckor efter omhändertagandet, får Mikaela ett sms från en socialsekreterare. Plötsligt har allt svängt.
”Min ståndpunkt nu är att det inte föreligger någon oro för att Leon skulle fara illa. Jag ser inte att han skulle ha tillfogats någon fysisk skada, och ev. övermedicinering kan jag inte heller hitta något stöd för då ju allt är förskrivet av läkare”, skriver socialsekreteraren.
Därmed är ärendet avslutat och familjen kan återförenas.
En viktig orsak till omsvängningen är att socialtjänsten skickat Leon på en ny läkarundersökning. Den påvisar en förtätning i lungorna och sannolikt även astma.
 
Sådant här skall inte få ske. Nog borde det finnas bättre sätt eller att lösa det på om man nu misstänker att det är något fel. Vilket trauma för barnen, polishämtning en hel vecka utan mamma och pappa? och sedan fem veckor till utan att få komma hem. Och vi bor i Sverige. Känner till ett annat ärenden där banren fortfarande inte är hemma. Där de fortfarande är sjuka, trots att mamman och pappan inte fått vara i närheten av dem på 6 månader i stöten. Hur kan de då vara anledning? Trots att tre läkare gett diagnoser så tror inte handläggaren att de är sjuka för det har hon bestämt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar