Inte ha koll, inte veta.

Det första jag hörde på radion idag var att barnfamiljer fortfarande vräks.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5583575

Vid hälften av alla vräkningar där barn är inblandade dyker inte kommunens socialtjänst upp som stöd – trots uppmaning från Kronofogden. Det visar en utredning som myndigheten presenterar i dag

Det har fått barnombudsmannen Fredrik M att slå larm.

Under årets fem första månader vräktes 200 barn tillsammans med en eller flera föräldrar. I de flesta av fallen bodde barnen med sin ensamstående mamma.
Under motsvarande period förra handlade det om 246 barn. Det har alltså skett en minskning.
Men när Kronofogden i dag presenterar en fördjupad granskning av hur vräkningarna i år sett ut visar det sig alltså att kommunerna brister vid varannan vräkning. Det är ett stort problem, säger barnombudsman Fredrik Malmberg:
– Jag tycker att det är en väldigt allvarlig siffra att, i över hälften av de fall när barn varit i lägenheten eller på plats vid vräkningen, har socialtjänsten inte funnits där. Det är en chockerande siffra faktiskt, och de kommuner vi har pratat med tycker själva att det är väldigt pinsamt att det kan vara så. Det här får man alltså ta på väldigt stort allvar.

– Alla de barn vi pratat med har fått oerhörda svårigheter med sin skolgång efter de vräkts. De berättar också att, när det här sker, kommer det väldigt abrupt för barnen. De har inte blivit informerade.
– Man skyddar inte dem genom att inte involvera dem. Tvärtom, berättar de barn vi pratar med, att det gör situationen ännu svårare. Barn berättar hur de hör att föräldrarna får en fråga om var familjen ska ta vägen nu, och så svarar mamma "Det ordnar sig". Men barnet vet att det gör det inte alls, säger Fredrik Malmberg.

Det är som vanligt.
Vuxna tror att man skyddar genom att undanhålla. Så är det inte. Undersökningar har visat att de som mår sämst är de som inte kan påverka sin situation. Som inte kan bestämma över vad som händer runt eller med dem, som inte har någon talan. Själv blir jag hypernervös av att inte veta , att inte ha framförhållning eller veta vad som skall hända.