Vad tog vi upp på¨Justitiedepartementet?

Det vi hann med på vår halvtimme var:

• Att domstolarna sällan eller aldrig återremitterar ärenden för att underlagen är för dåliga. Att de ger avslag lägger ner målet är inte samma sak.
• Att barnperspektivet skall vara rådande men ändå finns det ett antal (en mängd) domar där man fullständigt struntar i barnperspektivet.
• Att socialen vid förhandling får ta in vittnen men inte vårdnadshavare.
• Att ifall barnperspektivet skall råda skall det utgår ifrån barnen och deras vilka och behov vad gäller umgängen och insatser. Om alla runt ett barn är överens, anser samma sak, att en sak behövs eller inte behövs borde inte domstolen döma till annat.
• Att rätten borde ta hänsyn till om barnet riskerar att förlora allt om en insats verkställs. (vi har ett ärende med en specifik problematik som exempel men jag vill inte lägga ut den här)
• Att det måste blir lättare att rätta till då man gjort fel. eller rättare sagt det borde vara krav på att snabbt rätta till då man gjort fel.
• Att man behöver se över avtalen. Nu skall vi ju enslig lag ha avtal men både de och förutsättningarna ändras hela tiden.
• Att barn borde ha rätt till ett eget ombud i alla stora beslut inte bara då ärandet går upp i rätt. T.ex vid umgänges begränsningar, omplacering, skydd, umgängesplanering m.m.
• Att en flykting har eget ombud från dag 1 tills de får stanna eller åker ut men ett barn kan vara i myndigheters händer tills de blir 21 utan att ha någon som företräder deras intressen.
• Att det borde finas krav på dessa ombud vad de skall göra . Att de skall åtminstone träffa de barn de företräder och att de verkligen skal företräda dem inte soc. eller bio föräldrar.
• Det finns heller inte någon stans att anmäla om de inte gör det, för barnets talan. Om barnen är för små att anmäla själva så lämnas de helt rättslösa.
• Att även barn i vårdnadstvister kanske skulle behöva ett eget ombud.
• Att det är samma person som både handlägger, utreder, beslutar och verkställer i samma ärende vilket inte är Ok i några andra sammanhang.
• Att domstolen vid ett par tillfällen skapar icke överklagningsbara beslut.
• Att det är en mänsklig rättighet att få sin sak prövad i domstol men att vi som familjehem inte har den rätten alltså bryter vi mot mänskliga rättigheter.
• Att vi inte är part trots att barnen kan bo hos oss hela sina liv.
• Att man borde ta mer hänsyn till /lyssna till oss/ kalla oss till domstols förhandlingar eftersom det är vi som känner barnen bäst. Vårt ord borde väga tyngst.
• Berättade om ett exempel där man försökte ta vårdnaden ifrån en mamma som inte ville att hennes som skulle omplaceras.
• Att vårdnads överflyttningar inte är så trygga som det verkar. De kan rivas upp om ex umgängen inte följs. Om barnen inte längre vill då de blir större omständigheter ändras som att man flyttar eller annat.
• Att vårdnads överflyttningar görs för sällan så även adoptioner.
• Att man vid en svensk adoption har tre år på sig att ändra sig och allt man jobbat för trott under tre år kan vara borta. har sådana exempel.