fredag 11 januari 2013

Vilket ansvar har myndigheter?

Det var lite mycket igår så jag hann inte blogga.

Jag börjar dagen med att surfa runt i vanlig ordning och hittar en artikel i Expressen.
http://www.expressen.se/nyheter/nora-salde-sex---ingen-pa-hemmet-reagerade/
en flicka på ett behandlingshem som där börjar sälja sex och ingen reagerar. Hon kunde vara ute sent och inge överhuvudet taget frågade vart hon varit.
Nu är det några år sedan det hände men ingen skall inbilla mig att det inte händer idag också.
Nora (som de valt att kalla henne) var tvångsomhändertagen på Roslagens elevhem, ett HVB-hem för barn mellan 12 och 17 år i Täby utanför Stockholm. Där var det meningen att hon skulle vårdas för sitt självskadebeteende.
 
Hon omhändertas alltså av myndigheter och i deras vård blir henns problem större än de var tidigare. I deras vård, under deras ansvar våldtas hon av andra myndighetspersoner.
- Det var där det började. Jag hade inte gjort det innan, prostituerat mig. Jag skulle aldrig i min vildaste fantasi ha prostituerat mig innan jag blev placerad, säger Nora till Ekot.
Då det kom fram hade personalen t.o.m försökt övertyga polisen om att hon inte var trovärdig.

Min fråga är vem har ansvaret? Vem har ansvaret då barn omhändertas och far ännu mera illa i myndigheternas händer än de gjorde innan?
Det räcker inte med att konstarera att det hänt och beklaga
Håkan Ramstedt är vd för Roslagens elevhem och menar att man har lärt sig mycket av det som hände.
- Det är klart att det är bedrövligt att få höra det här, säger han till Expressen.
Kan du garantera att något sådant här inte skulle kunna hända i dag?
- Man kan aldrig garantera något sådant.
 
Ja vad säger man? Jag blir alltmed matt. Känner mig maktlös eftersom ingen verkar vilja ta det på allvar. Barn dör på insidan. De tappar tilltron till vuxenvärlden, de tappar tron på sig själva eller att de kan.

Sedan vill moderaterna ta bort straffrabatten för ungdommar. http://www.expressen.se/nyheter/moderaterna-vill-slopa-straffrabatt-for-unga/
Jag tycker självklart att alla skall få sitt straff, att det skall bli konsekvenser då man gör något fel men jag undar hur mycket insatser man sätter in för att ungdommen inte skall hamna i brott eller sedan skall hålla sig ifrån brott? hur mycket chanser har de haft innan? har de haft någon som ställer upp för dem? Finns där?

Var för många år sedan med i en besöksgruppp på ett av de tyngsta fängelserna i landet. En av de första gångerna träffade jag tre män. De kom in på rad, var artiga och hälsade i hand. Det var far och två söner. Mamma satt på Hinseberg ett av landets kvinnofängelser. Då de väl avtjänat sina straff vad skulle de haft för möjlighet att anpassa sig till ett liv utan brott? förmodligen små.

Sedan hittar jag en artikel runt mamman som beställt våldtäckter av små barn. http://www.expressen.se/kvp/atta-ars-fangelse-for-barnvaldtakter/  Där han fått andra att utföra våldtäckter mot barn mot betalning och ju värre det varit ju mer betalt har de fått. Ju värre saker de har hittat att stoppa in i deras små kroppar, ju virdigare det varit för dem ju mer betalt har de fått.
Barnen har vait mellan 6-10 år.
Jag har inte ord.
Kastering och släng in honom någon stans och glöm nyckeln känns väl som ett för milt straff.
Åklagaren yrkar på 14 år men det blev 8 år. Vet ju att många inte sitter mer än halva tiden. Kommer ut efter halva tiden på grund av gott beteende eller på grund av halvtidsregeln eller vad den nu kallas.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar