Skyller ifrån sig

Sitter och glider runt på olika sidor på nätet.
Hittar en artikel om Anna Wahlgren. Hon som skrev många nyblivna föräldrars "bibel" i barn uppfostran.
Hon har skrivit en ny bok  "Sanning och konsekvens"
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15634322.ab men inte om barnuppfostran utan en bok för att bemöta vad hennes dotter skrev i en bok som kom ut för ett tag sedan. En bok om verkligen var utifrån hennes vy, hennes upplevelse om sin uppväxt.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14164603.ab
En bok som slog stora hål på Anna Wahlgrens fina fasad som expert mamma.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14179973.abDen stämde inte så bra med den som Anna själv beskrivit. 

Jag kan förstå dotterns bok, att det för dotterns är ett sätt att bearbeta. Hon säger att hon försökt tla med sin mamma men att det inte gick.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14205326.ab
Jag kan förstå att dottern som ville få bort lite av glansen eftersom den var falsk och jag har svårt med människor som inte kan stå för det de gjort utan skyller ifrån sig.

Anna förnekar nämligen inte att det dotterns skrivit har hänt utan menar bara dottern kastat om saker, att det inte var så farligt, inte så ofta.

Hon avfärdar det mesta som felaktigheter, hopblandningar och fantasier. Felicia skriver att hon flyttade 19 gånger under uppväxten. Anna Wahlgren ­räknar och rättar det till 16 gånger.

Men de har fortfarande hänt. 
Visst örfilade hon barnen med bara två gånger.

Örfilar delades ut vid två tillfällen, enligt Wahlgren. En gång sedan Felicia överdoserat på järntabletter – och en gång till hennes ­lillasyster för att hon druckit alkohol
 

Man kan undra om hon trodde eller tyckte att det hjälpte.
Hon levde på ett sätt som utsatte barnen för risken att övergrepp skulle ske och hon tilllät det ske.

I sin bok berättar Felicia hur hon som 15-åring vaknade av att en full okänd man låg i hennes säng och förgrep sig på henne. Och hur hon och hennes tolvåriga lillasyster klädde upp sig i högklackat medan mammas vän satt och runkade i en fåtölj. Anna Wahlgren erkänner i sin bok att samma man vid upprepade tillfällen förgrep sig på Felicias lillasyster efter att ha lockat henne med pengar och prinsesstårta. Men Wahlgren försäkrar att hon slängde ut mannen när flickan berättade om övergreppen.

Hur kan man om man är en bra mamma utsätta sina barn för det? Överhuvudet taget vistas i ett rum med en man som runkar. En tolvåring.
Hon skriver att det inte bara var en dotter som utsattes utan två Precis som om det skulle göra det hela bättre.
Hon var ju orskan till/hennes sätt att leva var ju orsaken till att barnen utsattes för risken.
Eftersom hon tillsist ändå kom på det så måste de ju berättat. Varför lyssnade hon inte från början? varför tog det så lång tid?

Vid den tiden blev Anna Wahlgren stamgäst på nyöppnade Café Opera. Efter att ha tillämpat sin egen ­”sova hela natten-kur” lämnade hon barnen hemma ­sovandes och gick på krogen. ”Var ­någon sjuk gick jag naturligtvis inte ut”, skriver hon.

gör det saken bättre? Hon tog på sig ansvaret för andras barn som hon sedan lämnade. Om de var vakna och låg och grät vet hon inget om hon var ju inte hemma. Deras egna föräldrar hade aldrig gjort så. De lämnade ju barnen hos Anna för att de hade så svårt att lämna dem ensamma och inte klarade av känslan av att överge dem då de skulle lämnas ensamma för att sova, för att de grät.

Visst drack hon det erkänner hon men även där har hon ursäkter

Alkohol har hon ibland använt som självmedicinering, men någon fyllekaja säger hon sig aldrig ha ­varit.

Hon skriver i ett pressmedelande:

”Jag har gråtit floder ­sedan jag fick detta spjut av hat i hjärtat, mammahjärtat, det mest ömtåliga, men jag berättar allt. Sedan får folk tycka vad de vill, det kan jag inte påverka, men jag kan balansera”
 

Jo, det förekom sexövergrepp i hemmet, hon ör­filade barnen och drack för mycket ibland. Men någon dålig mamma har hon inte varit. 

 

Men hallå det är ju just allt detta tillsammans som gör att man är en dålig mamma.
En mamma som inte finns där. Som lever ett liv som gör att barnen lever otryggt. Där de riskerar och faktiskt utsätts för övergrepp. En mamma som sedan inte står för vad man gjort och ber om ursäkt utan skyller ifrån sig med ett lamt det var inte så farligt, det var inte så många gånger .
En mamma som inte förstår att det spelar ingen roll om det bara var två gånger för det skulle inte ha hänt överhuvudet taget.
Som inte förstår såren det gett och som hennes barn lever med.
Sedan avslutar hon med att skylla hela sin dåliga relation med dottern på sin ex man.

Störst skuld för den dåliga relationen med dottern ger hon Felicias pappa, hennes exman, som hon påstår ska ha ställt ett ultimatum till Felicia 1996: Mamma ­eller mig. Fem år senare kom ett hatbrev på sju handskrivna sidor där Felicia sa upp kontakten med henne. De fortsatte ändå att ha viss kontakt. Nu är den helt ­bruten.

Om nu pappan ställt ultimatum och det var orsaken varför tog det då fem år?
Och nu är kontakten helt bruten. Det förstår jag.
Nej  det känns som om Anna har lite dålig själv insikt och skulle behöva be sina barn om ursäkt och sedan jobba hårt för att få tillbaka någon typ av relation och för att lyckas i det så får hon börja med att stå för vad hon gjort. Men jag tvivlar på att det hjälper vid det här laget.

Det största sveket mot barn är då vuxna inte tar dem på allvar då de berättar, inte tar dem på allvar då de är rädda, inte lyssnar.
Det värsta sveket är då de inte står för vad de gjort för då blir det som ett nytt övergrepp.