Lärt sig något..

Idag serverar jag en artikel om oss http://dispatch-international.com/sv/content/svensk-media-svek-romska-syskon
skribenten av slutar med orden:

Det enda de senfärdiga skriverierna ledde till var att barnen slapp växa upp i mammans destruktiva miljö, vilket var den ursprungliga planen från de socialtjänstemän som grep in. De som ville ta politiska poäng på att återföra två små romska barn till deras ”naturliga miljö”. Att barnens psykologiska anknytning låg hos det första familjehemmet, brydde de sig inte om.

Man kan bara hoppas att journalisterna lärt sig något av dessa barn som offrades på den politiska korrekthetens altare. Så att de inte hukar nästa gång barn som inte är etniska svenskar blir illa behandlade av myndigheterna. Att de inte låter skräcken för att felaktigt anklagas för att vara rasister, vinna över deras naturliga vilja att ställa upp för utsatta barn
 

Som jag skrev svalnar medias intresse snabbt. Och mäniskor engagerar sig men det är inte så ofta som det har önskvärd effekt. Sedan misstolkas mycket. De flesta man talar med säger att de följt oss och blev så glada när barnen fick komma hem. De blir chokade då jag talar om att så inte är fallet.
Jag hoppas att protesterna i andra fall fortsätter, ändå tills det blir en ordentlig förändring. Särskillt vad gäller krav på lagändringar.

Runt Haddile har det inte riktigt tystnat än.
Nu jagar man den biologiska mamman som tydligen vill ha hem sin flicka.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15522592.ab
Hon tror att man bara kan skicka omkring ett barn hur som helst, som om anknytningen kommer med bröstmjölken men inte ens den fick hon ju eftersom mamman stack efter 3 veckor. Hon kommer att bli mäkta förvånad då flickan inte känner igen hene, inte kan tala med henne och kanske inte ens vill veta av henne.
Hon säger:

– Jag har inte övergett min dotter. Jag visste att jag hade lämnat henne i säkra händer hos Josef. När jag hörde att han hade häktats blev jag rädd för att kontakta svenska myndigheter. Jag var rädd för att hamna i fängelse. Det är anledningen till att jag inte kommit tillbaka till Sverige för att hämta min dotter.

 

Ändå har han haft umgängen med flickan eftersom man trodde att han var pappa.
Han har heller inte talat om för henne varför han satt häkta utan hon menar att hon lämnade tösen i säkra händer.

Vad var det som hade hänt när Haddile fördes svårt skadad till sjukhus när hon var fyra månader gammal?

– Det vet jag tyvärr inget om. Jag visste inte att hon lidit av undernäring eller något annat. Sedan Josef häktades har jag inte kunnat få några rapporter om Haddiles tillstånd.

– De här sakerna har jag inte vetat om förrän nu. Hade jag vetat det lite tidigare, då hade jag gjort det omöjliga för att få tillbaka min dotter.

Det står:

Josef har tidigare berättat att det funnits en hotbild mot Sara. Hennes pappa ska bland annat ha sagt att Sara kunde räkna med att dö om hon var gravid.

 Ändå gör han nu allt för att hon skulle avslöjas. Och hon förnekar

Sara uppger att det varken funnits eller finns någon hotbild över huvud taget, vilket bevisas av att hon nu lever med sin familj.

– Visserligen är det opassande att en kvinna blir gravid utanför äktenskapet i detta samhälle. Men mina föräldrar är förstående, de har inte hotat mig eller utsatt mig för något.
 

Som sagt barn är inte möbler som man skickar omkring hur som helst.
Den mamman kommer bli varse om att det inte räcker med att föda ett barn för att vara föräldrer. 

Sedan undrar jag fortfaraden varför hon kom hit födde och sedan stack efter 3 veckor om det inte fanns något hot och hon var medborgare i två länder där det tydligen vare sig var problem att få jobb eller bostad.