Inkonsekvent

Hur kan man anse att umgänge går bra och är bra för barnen och samtidigt dra ner på dem?
Hur kan man säga att det är individärenden och det gäller fler barn och ändå får den ena inte för att den andra säger att hen inte vill?
Man säger att barn inte skall få ansvaret att bestämma ändå är det precis det man låter dem göra på felaktiga grunder genom att gå på vad det ena barnet har sagt vid något tillfälle.
Man lyssnar i ett sammanhang och drar en slutsats men i ett annat sammanhang med snarlika kommentarer drar man andra slutsatser.
Man säger att barnen har olika behov men den enes behov tillåts komma till korta på bekostnad av den andres.
Man säger att det är viktigt ur ett barnperspektiv att personer finns kvar i barnens liv med de skall finnas där gratis, trots att de lägger tid och har kostnader i samband med det.
 Man upprepar som ett mantra att man gör det ur ett barnperspektiv samtidigt som man visar att barnperspektivet inte finns överhuvudet taget.