Ansvar och Barns rättigheter

Ja hedern gick det bra med så det blir fotboll i dag också eftersom de gick vidare.

I dagens skörd av artiklar eller inlägg runt barn och deras rättigheter hittar jag
http://anneskaner.wordpress.com/2012/05/25/vem-tar-ansvar-for-barn-placerade-i-entrepenadhem-familjehem/
Hon skriver:

Regeringen måste ta ett större grepp om barn- och ungdomar som är placerade i samhällsvård. Det räcker inte med en halv miljard för att utbilda etc när lagstiftningen och ansvarsområdena brister. Inte minst rättssäkerheten för den enskilda. I fallet Donia 15 som dog i familjehemmet, ligger ärendet nu på Socialstyrelsens bord.

Britta Sundberg-Weitman (tidigare domare) skriver ”I princip har stat och kommun ett skadeståndsansvar, men i domstolspraxis ser det dystert ut. Du känner kanske till Marianne Sigström och hennes försök att få upprättelse i form av skadestånd för sin tvångsomhändertagna son Daniel. som dog efter att ha lämnats ensam åt sitt öde trots en serie epilepsianfall samma dag. Inte nog med att Marianne förlorade målet (Daniel kanske skulle ha dött även om haninte lämnats ensam, var motiveringen!) hon ålades också att betala kommunens rättegångskostnader med närmare en och en halv miljon.” Jag har skrivit om fallet i kap 10 av ”Sverige och rättsstaten på 2000-talet”.

I dagens SvD skriver Kattis Ahlström tillsammans med ett antal andra
Ge barn rätt att överklaga
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/ge-barn-ratt-att-overklaga_7232741.svd

Barnkonventionen är den senaste konventionen som fått en internationell klagomekanism dit barn kan vända sig när de nationella rättsystemen misslyckas med att ge dem upprättelse. Men Sverige har valt att inte delta. Vad väntar regeringen på? undrar 14 människorättsorganisationer.

Något som är centralt för efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna är att det finns en möjlighet för individer att kunna ställa förövare till svars då kränkningar skett. Möjligheten att få sin sak prövad av en oberoende och opartisk instans är en rättighet i sig som är av grundläggande betydelse. Det kan säkerställa ett mer effektivt skydd av de övriga rättigheterna. Det tilläggsprotokoll till barnkonventionen som antogs i december 2011 innebär att det skapas en möjlighet för barn att föra fram klagomål till FN:s Barnrättskommitté i Genève när deras rättigheter kränkts och de nationella rättsystemen misslyckas med att ge dem upprättelse.
De avslutar med : Sverige ratificerade Barnkonventionen som ett av de första länderna redan 1990 och är en förebild för andra länder gällande barns rättigheter. Artikel 12 § 2 i barnkonventionen ger barn rätt att höras i rättsliga sammanhang vilket också görs i dag. Men svenska barn kan i dag inte själva, utan målsman, lämna in klagomål till myndigheter eller juridiska instanser. En internationell klagomekanism förstärker barns rätt att klaga.

Sverige är redan en del av de andra internationella klagomekanismer som finns för mänskliga rättigheter, till exempel konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Vi har tillsammans skrivit ett brev till regeringen där vi frågar när Sverige tänker ratificera tilläggsprotokollet. Vi uppmanar den svenska regeringen att snarast möjligt visa sitt ansvar för barns rättigheter genom att ratificera det nya protokollet.
KATTIS AHLSTRÖM

Ja det där med att barn skall höras och det görsa idag håller jag väl inte helt med om. Det är fortfarande många barn som fortfaraden inte vet att de ens har ett ombud då deras ärende går upp i rätt eller vem det är men resten håller jag helt med om.