tisdag 26 juli 2011

Lite blandat

Det var igår en artikel runt att ordförande nu vill häva delegeringen runt det ärendet med de tre barn som hämtades i skolan. http://www.bt.se/nyheter/mark/tvist-om-beslutsratt-om-barnen(2874267).gm
Per Olov säger :
– Det här är det mest misskötta ärendet av alla som vi fått kritik för, och jag känner att hela nämnden måste få insyn eftersom det är vi som är ytterst ansvariga.
Näst vårat, ja.
Ändå går det månad efter månad och de fortsätter att hantera det lika illa. Utredningen börjar med att de vare sig träffat familjen, barnen eller varit hemma hos dem ändå gör de bedömningen att familjen lever i missär. Ingen av de som familjen umgås med eller som känner dem har hörts. De enda som hörs är personer som råkar vara familj men som de inte har någon kontakt med. Dokument som backar familjen försvinner.
Man anmäler dem för misshandel till polisen som för andra gången nu lagt ner utredningen i alla punkter ändå får mamman inte träffa barnen. Inte heller tala med dem i telefon. Inte ens då dottern fyller år får de skicka något eller tala med barnen. Däremot får de som ligger bakom anmälan skicka brev m.m. Pappan får tillsist efter nio veckor tala med barnen om han går till grannen och ringer. Men mamman nekas. Hon anklagas för att dricka, ta tabletter och skall hela tiden bevisa att det inte är så som de påstår.

Sedan var det en notis till i BT. Den ligger inte på nätet. En personal på ett gruppboende reagerar över arbetssituationen på ett gruppboende. Hon har jobbat där i två år och flera gånger reagerat över arbetssituationen. Hon är både skyddsombud och fackligt ombud. Nu anmäls hon och anklagas för att vara bråkmakare. Den tillförordnade socialchefen säger att det finns grund för påståendet?
Jag har ingen aning om hur det är i det fallet men det är inte utan att det känns igen. Vi påpekade att det var något som inte stämde och då var det vi som anklagades för att vara bråkmakare.

I dagens GT är det också en artikel runt att socialstyrelsen avslutade ärendet.
Det är klart att jag är både frustrerad och arg och ledsen över att det inte blir några konsekvenser och det handlar ju inte om att jag på något sätt vill sätta dit Mark utan att jag vill att granskningen skall fungera som den är tänkt.
Inge orkar anmäla om det inte blir konsekvenser i de enskilda ärendena och som sagt om det inte blev konsekvenser nu vad skall då till?
Var är rättsäkerheten för den enskilde och vad betyder den enskilda medborgaren i statens ögon?
Känslan man sänder ut är: INGENTING.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar