Lilla julafton

Inte heller idag har någon hört av sig. Vem eller vilken skada skulle det medföra att vi skulle få tala i telefon med barnen och säga Grattis?
Jag förstår inte. Jag känner mig arg frustrerad och ledsen. Visst kunde vi ringa själva. Vi har telefonnumret men vi riskerar att de vänder det emot oss så vi vågar inte. Vill inte riskera något. Men jag har så svårt att förstå hur man kan belägga någon med besöks eller kontakt förbud utan anledning. Vi har ju inte gjort något fel även om de till och från anklagar oss för just det. Men det finns inga belägg för det.

Idag har vi pyntat granen. Det brukade vara något av det roligaste barnet viste. De hade egna granar på rummen. Eftersom vi har egen skog så kostade det oss inget. Någon av adventshelgerna brukade vi ha picknick i skogen åka med traktorn ut och välja granar. Vi satt i skogen och fikade och sedan gällde det att välja ut varsin. De skulle såga av dem själva. De var mycket medvetna om vilka av granarna de själva valt ut.
I år blev det bara tre. En ute gran en inne och så sonen skulle ju ha en såklart.

Får se vad det blir för jul i år. Sonen kom upp inatt med hög feber och yrade. Han frågade varför det sprang tjejer i rummet sedan var det något otäckt han inte kunde beskriva. Nu kom maken in och hade huvudvärk och känner sig risig. Vi var bortbjudna i kväll men har fått ställa in.