lördag 2 januari 2016

Internationell familj

Satt och talade med min man idag och kom på att vi måste vara en väldigt nationell familj.  Fr. o. m julhelgen har vi träffat familjen och våra närmaste och det har varit personer här ifrån Finland, Belgien, Danmark, Afghanistan, Iran,  Spanien och nu i kväll Litauen.
Vi måste vara väldigt internationella

Minns med ett skratt (istället för gråt) anklagelserna om att jag skulle vara rasist att det skulle varit anledningen att vi tagit emot barnen för att göra dem till Svenskar, att det var därför vi bytt namn på dem (vi var beordrade på grund av säkerhet de var skyddsplacerade och flickan var ensam om sitt namn i Sverige) för att vi skulle varit emot romer.

Jag har aldrig sett skillnad på folk ifrån olika länder. Chattade för ett tag sedan med en kompis. Det var en debatt i media då en av våra politiker i stan uttalat sig rasistiskt. Min väninna skrev att hon var chockad över hans uttalande. Visst reagerade jag också men blev lite förvånad över hennes reaktion som verkade vara stark. Jo hon hade ju umgåtts med honom via sin familj. Jag var lite fundersam och undrade vad som var problemet förutom att han var dum i huvudet och hon fortsatte ja då vet jag ju hur han ser på mig.  Jag hade inte ens tänkt på att hon är mulatt.

Ingen föds till rasist och vi styr själva hur vi vill se på andra människor.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar