Var är alla socionomer?

Jo de jobbar som konsulter eller i organisationer. Här är en ansökningsannons.
http://www.teambokonsult.se/jobba-hos-oss/vi-soker-socionomer/

Om du är socionom, tycker vi att du skall läsa vidare och fylla i formuläret nedan. Teambo Konsult är specialister på uthyrning av chefer och handläggare till socialtjänsten i hela landet.
Citat från två av våra konsulter:

Att börja jobba som konsult är nog faktiskt det bästa jag har gjort – både yrkesmässigt och privat.

Att jag får betydligt högre lön än tidigare är förstås en stor fördel. Men det var nog flexibiliteten som lockade mig mest. När jag avslutat ett uppdrag så väljer jag själv om jag vill vara ledig en vecka eller en månad, innan jag börjar jobba igen.

Våra tjänster omfattar bemanning, enskilda utredningar samt rekrytering. Vår breda kompetens och mångåriga erfarenhet borgar för trygghet i våra uppdrag. Vi är ett starkt team med tillgång till ett stort antal konsulter med specialistkompetenser och unika kvalitéer. Vi levererar kvalitet och vår målsättning är att alltid ha nöjda kunder. Vägen dit går via snabb återkoppling, kunnig personal och kostnadseffektiva lösningar. Vi arbetar över hela Sverige.
Joakim Ulmefors, verksamhetschef på Teambo Konsult:
– Du som jobbar för oss ska känna att det är roligt att gå till jobbet, även om det stundtals innefattar tunga arbetsuppgifter och svåra beslut. Om du stöter på problem på arbetsplatsen så kan du alltid räkna med vårt stöd. Allt ska flyta på smidigt så att du kan fokusera på ditt jobb som socionom. Målet är att leverera hög kvalitet och kompetens.

Vi söker dig som är socionom

Är du nyfiken på vilka vi är?
Skulle du vilja bli en i gänget?
 

Hittar en annan artikel som sätter fokus på det viktigaste för socionomer.
Vem är socialtjänsten till för?
http://www.socialpolitik.com/2015/07/02/vem-ar-socialtjansten-till-for/
Den börjar med en berättelser om en flicka som sökt hjälp.

Hon vädjar desperat om hjälp. Stöd och boende, helst utanför Stockholm för att bryta kretsar och mönster. Har varit i kontakt med Maria Ungdom, som också är oroade för henne och gjort anmälan till socialtjänsten.

Men socialtjänsten avvisar henne. Hon får avslag på ansökan om hjälp.

Hur har det kunnat bli såhär? Vart har engagemanget och viljan att hjälpa tagit vägen? Undrar jag.

 

Den utredning socialtjänsten gjort om den 19-åriga flickan är flera sidor lång, men inger ingen känsla av att man försöker hitta en utväg för att hjälpa. Snarare får jag känslan av att utredaren försöker hitta argument för att inte (behöva) hjälpa och att flickan har sig själv att skylla, eftersom hon inte alltid fogat sig i gällande regler – kommit för sent, sabbat en familjehemsplacering för fem år sedan.

Jag vet att socialtjänsten är pressad, av New Public Managments följder, köp o sälj, ramavtal och upphandlingar, ekonomistyrning, kontroll, manualer, styrdokument, för lite personal och alldeles för många chefsbyten på alla nivåer.

Men, jag skulle önska att socialchefer och andra vågade, ville och orkade stå upp för det som är socialtjänstens kärnverksamhet; att svara för råd, stöd, vård och behandling till dem som behöver det, särskilt barn och unga, och jobba förebyggande mot missbruk och skadliga miljöer. Det vill säga verka i socialtjänstlagen anda. Jag önskar också att ingen, som sagts i detta fall, ska behöva höra ”vi har inte möjlighet att anpassa vår verksamhet efter hennes behov” eller ”eftersom vi är en vuxenenhet har vi inte ungdomsboenden upphandlade”.

Ja visst kan man undra om poängen missas... vem jobbar socialtjänsten för?
För sin egen skull? för att man skall ha en inkomst
För sin arbetsgivare? för att hålla budgett
För de politiskt ansvariga? och se till att de följer lagar
Hela tanken med socialtjänsten är ju att det skall finnas ett skyddsnät då någon inte klarar av situationen. Det är brukaren som skall vara i centrum.  Det är lätt att det glöms av och de andra aktörerna väger tyngre. Ekonomin, politiska beslut, arbetsgivare och fack, arbetskamerater...

Det skadar inte att man ibland funderar över varför man jobbar och i vilket syfte man gör det man gör. Vem som får ta konsekvenserna och vems bästa m,an har för ögonen.