Bisarr bild

Fick se en bild som fick mig att sätta i halsen.
http://pd-online.se/?p=4029

När de kommer närmare ser jag att flickan har ett koppel runt midjan, ett koppel som är fastknutet i en tvättlina, en lina som sitter fast i cykelns pakethållare. Mannen cyklar så fort att flickan är tvungen att springa för att inte ramla omkull. Flickan är smal och jag noter hennes stora skrämda ögon. Hon kanske är åtta år, kanske tio.

Vad är det jag bevittnar? Är det en bisarr lek mellan far och dotter?

När det passerar och jag ser den lilla flickans förtvivlade ansikte och mannens hårda mörka blick inser jag att det inte är någon lek. Jag fortsätter att gå, kan inte riktigt ta in det jag har sett. Jag förstår inte. Jag hör flickans förtvivlan och vänder mig om.

Mannen har stannat sin cykel. Flickan står böjd och tittar upp på honom. Ingen säger något. Så börjar han cykla igen, tillbaka den väg de kommit. De passerar mig igen, flickan som en hund i ett koppel, tvättlinan slår till min ena matkasse. Flickan stapplar men mannen stannar inte. Jämrandet ger mig kalla rysningar.

Jag vill skrika: Stopp! Men kommer mig inte för.

Jag släpper kassarna och får upp min mobiltelefon. Jag hinner ta en bild innan de försvinner bakom kröken. Står handfallen en stund innan jag sliter tag i kassarna och småspringer fram till husknuten. Men mannen och flickan är borta, som uppslukade.

Det här fotot är beviset på att jag inte har drömt eller blivit galen.
Jag är konfunderad och skrämd. Men jag begriper ingenting.
 

Alltså jag förstår inte. Man hinner få upp telefonen och ta kort men man kommer sig inte för att ingripa? För mig är det yttersta beviset för att få vågar agera, ingripa. Att det blir viktigare att dokumentera än att faktiskt göra något. Vad gjorde hon sedan? Ringde polisen? eller bara lade ut bilden för allmän beskådan? Visar upp bilden för vänner med orden titta vad jag såg. Visst är det konstigt och sedan diskuterar vad som kunde vara anledningen till att flickan sprang efter en cykel i koppel. Går hon dit igen för att se om det händer igen för att då ingripa? Jag fattar heller inte och jag blir arg.... arg över att så många reagerar men så få agerar. Det är så lätt att klaga och förfasa sig men så mycket svårare att göra något själv.  Men om vi inte börjar, om vi tittar på utan att göra något blir vi i mina ögon medlöpare delaktiga. Snälla börja agera gör något. Om bara det att ni går med i en organisation som gör något. Ni är välkomna i våran Bpis http://bpis.hemsida24.se/ Men ser ni så gör också något annars är du lika delaktig.