Upprop v 25

Då har vi ärendet med en pojke som kom till sitt familjehem som 5 åring. Allt går bra och han utvecklas som han skall. Han går i skolan och det går bra på alla sätt.

Då han är 9 dyker plötsligt en pappa upp. Han strider för att få hem pojken och soc går honom till mötes. Familjehemmet plockas snabbt bort. Pojken protesterar och vill inte och pappan klarar inte av situationen. Det slutar med att pojken får flytta till farmor som heller inte klarar av situationen. Han längtar hem, mår dåligt över hur allt hanterats och hela situationen. Nu skall han istället flyttas till en institution 110 mil bort för de hävdar att han skall börja om. Under ett år har han haft 7 handläggare.

Barnperspektivet skall väga tyngst i alla ärenden gällande barn säger ni. Ser ni det i detta ärendet?

 

Eller familjehemmet som haft två flickor boenden ett år. Mamman sticker då med barnen under ett umgänge och man lät henne behålla dem. Det går två år sedan brakar allt ihop igen. De placeras i samma familj och det tar ett bra tag innan de lugnar sig och anpassar sig. De har umgängen med mamman. Det går ett år till nu begär hon hem dem igen och soc. säger javisst. En hemtagningsplan startas och skall fullföljas trots att mamman står inför ett utvisnings beslut.

Barnperspektivet skall väga tyngst i alla ärenden gällande barn säger ni. Ser ni det i detta ärendet?

 

I veckan hörde en fostermamma av sig. Jag har lyft ärendet v v 5. Hon har haft två multihandikappade flickor som nu plötsligt skulle omplaceras eftersom hon kom i klinch med socialchefen. Den ena är redan omplacerad och nu skall den andra flyttas trots att hennes syskon bor nära henne, och de träffas ofta. Hennes mor bor i samma stad som hon bor nu och då hennes pappa besöker Sverige bor hos sin syster som bor i samma stad. Nu skall hon flyttas över 30 mil till en institution trots att Skövde i veckan fick kritik ifrån IVO för att de just låtit en flicka bo i en lägenhet med assistans eftersom de inte hittade något familjehem till henne. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=97&artikel=5893157 Barn skall inte bo på institution sa man då. Men i Helsingborg tycker man annorlunda. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=128&artikel=5888909 och även om de skulle få kritik. En flicka som har svårt att kommunicera och har svårt att göra sig förstådd. Som bor i en familj som älskar henne och gör allt de kan för henne.

Barnperspektivet skall väga tyngst i alla ärenden gällande barn säger ni. Ser ni det i detta ärendet?

 

Sedan var det en familjehems mamma som hörde av sig nu innan midsommar helgen. Hon har en placering vars syster blev gravid då hon var 13. Fickan har alltid varit ordentlig och har höga betyg i skolan. Hon får en mamma barn placering. När hon vill studera vidare tar de ifrån henne det stödet och sätter henne istället i en ungdomslägenhet. Hon själv ville stanna eftersom hon kände att hon behövde stödet då hon pluggade men ingen lyssnade.

Nu har hon bott i lägenheten med sin son som nu är tre år gammal och skolan är slut. Vad händer jo hon skall vräkas. Hon får meddelandet per sms. Barn räknas ju bara som barn fram tills de är 21 och soc brukar bara stötta tills de gått klart skolan.

Hon hör av sig till handläggaren och skriker på hjälp, frågar vad hon skall göra men får svaret att de inget kan göra. Ja hon kan hjälpa till att flytta men hon får skaffa kartonger själv. Handläggaren föreslår att hon skall flytta till sin syster. Det är bara det att systern är placerad. De har inte kontaktat familjen och frågat om det skulle gå bra eller om de kan ta emot en mamma med barn.

Lagen säger väl att man inte får vräka barnfamiljer. Soc. får väl inte vräka en ung ensamstående mamma på det viset? Men det gör de ändå. Bara för att de kan. visst kan man anmäla men det blir ju för sent. Vad skall hon göra under tiden? Hon har fått jobb men har nu ingen bostad.

Barnperspektivet skall väga tyngst i alla ärenden gällande barn säger ni. Ser ni det i detta ärendet?

 

Själva inbjöds vi dagen innan midsommar på ett möte med Mark. De ville bara tala om för oss att de ställer in alla umgängen mellan oss och barnen ett år framåt. De säger att barnen mår för dåligt i samband med umgänge men de vill inte utreda varför. Till oss säger barnen att de vill vara mer hos oss, oftare och längre tid. Det står till och med i akterna ändå tar soc bort oss. De har ju bestämt att barnen skall bo där de bor och det handlar om att de skall foga sig, sluta protestera, ge upp hoppet att får komma hem. Jag är också övertygad om att beslutet kom nu därför att jag återigen har anmält dem och därför straffas vi.

Hoppas att ni haft en bra midsommar för det har nog ingen av oss som lever i verkligheten ni ansvarat för, som ni är med och skapar förutsättningarna för. Vad gör ni åt den? Vad gör ni för att förändra? Vad tänker ni göra om ni kommer till makten eller sitter kvar efter valet?

MVh Eva fostermamman i Mark ärendet