Man gör som man behagar eftersom det går

I dagens nättidning är det en artikel om ytterligare en kommun som får kritik. Stenungsund. Ett barn placeras för att föräldern har en funktionsnedsättning och av samma skäl begränsas umgänget mellan barn och förälder.
http://www.expressen.se/gt/funktionsnedsatt-blev-hindrad-traffa-sitt-barn/

Föräldern hade synpunkter på respektlös dokumentation och bristande information. Men den största kritiken låg i att denne fick begränsad umgängestid med sitt barn utan lagstöd.

Föräldern har en funktionsnedsättning så dennes barn var därför familjehemsplacerad.

Man måste nog ta fram tydliga riktlinjer för när och på vilka grunder man kan begränsa umgänge och varför. Men där bör också den största tyngden ligga i vad som är bäst för barnet. Om barnet reagerar och vägrar eller på alla sätt visar att de inte vill eller mår dåligt av så skall de inte tvingas.
Och det skall inte vara så att det räcker med att en eller ett par personer påstår det utan man får väl ta in experter som granskar och utreder.

IVO riktade kritik:

Nu har IVO fattat beslut i ärendet. De riktar allvarlig kritik mot socialtjänsten i Stenungsunds kommun. Den största kritiken rör det faktum att de utan lagstöd begränsade förälderns umgänge med barnet.

Det ställdes även krav på att socialtjänsten i Stenungsunds kommun ska få tillräcklig och rätt information, oavsett funktionsförmåga.

IVO skriver även att det finns brister i genomförandeplanen som rör barnets förflyttning från en stödfamilj till familjehemsplaceringen. Det saknas bland annat stöd till vårdnadshavaren i sin föräldraroll.
 

Största problemet som jag ser det är att lagarna utgår ifrån att myndigheter alltid gör rätt. man glömmer på något sätt att det är människor som arbetar där och människor gör fel.
Sedan är det så mycket som är en tolkningsfråga och då det tolkas så har myndigheterna tolkningsföreträde.
Sedan är så få lagar kopplade till konsekvenser. Det händer inget då man bryter dem. De fick kritik vad händer sedan?