http://www.dn.se/nyheter/sverige/pris-pa-kattdodarens-huvud
För två månader sedan hittades två dödade katter i Högsbo med bara ett par dagars mellanrum. Oro och skräck spreds bland boende i området som skulle drabbas flera gånger till.
Först på torsdagen kunde en 16-åring gripas och anhållas misstänkt för djurplågeri. Pojken har erkänt alla nio fall som polisen utreder och enligt kammaråklagare Madeleine Berndt Stragnér finns ”annan bevisning” som styrker hans erkännanden.Nu har han den s.k. kattdödaren redan dödshotats flera gånger i ett antal forum.
På internetforumet Flashback är tongångarna mot den misstänkte 16-åringen oförsonliga. ”Förvänta dig besök KRÄK!”, ”Han är uppspårad, gripen och har erkänt. Räcker det?” och ”Hoppas att han får lida mycket tills den dag han hamnar i helvetet” stod det bland annat innan inläggen raderades på lördagen.
Någon användare frågade sig om man skulle dömas för anstiftan om man skriver ”genuina bilder på [den misstänkte] med uppskuren mage köpes; 150k”. Även i andra trådar på Flashback och andra sociala medier riktas hat och hot mot såväl den misstänkte som hans familj.Missförstå mig inte. Jag tycker att det är fruktansvärt att göra så mot djur.
Jag är själv kattmänniska och jag älskar katter och har ett par stycken. Vi hade en som försvann förra året och jag har annonsserat och vi har inte gett upp hoppet om att han skall dyka upp igen. Vi saknade honom oerhört men har ändå svårt att förstå varför är det inte folk som reagerar ännu mer över misskötta barn ärenden än över ett par katter?
Är det för att man inte orkar ta in att det även händer barn?
Ilskan över utsattheten eftersom det är möjligt bara för att de litar på oss och sedan är det någon som använder djurets tilltro till mäniskan för att göra något så vansinnigt.
Men så är det ju med barn också. Deras tilltro till vuxenvärlden.
Hur kan man låta handläggare som förstör barn och vuxnas liv få fortsätta?
Hur kan man låta chefer som inte bryr sig trots att de får veta att deras anställda gör fel?
Hur kan man låta familjehem som bidragit till att barn dör fortsätta att jobba? Eller som jag hörde om en pappa som själv förlorar tre barn få bli familjehem åt sin tidigare flickväns tös bara för att han är så jobbig att ha att göra med så alla ger upp? Om han inte får behålla sina egna hur kan man ge honom ansvaret för någon annans barn?
Igår då jag vaknade, före alla andra satte jag mig vid datorn. Jag hittade ett mail: hör av dig det är panik. Det första jag fick på morgonen var ett ärende runt en liten pojke som bott hela stt liv i en annan familj. Mamman fick före tre år sedan en depression och bad dem ställa upp men det blev långvarit och det har nu gått 3 år. De har talat om tidigare för soc att han bodde där och ville ha honom som placering men då har soc svarat att då måste de ju betala så de har inte utrett eller godkänt familjen. Nu har det gått 3 år och mamman vill att han skall stanna där han är. De har ett gott samarbete och det fungerar och hon får träffa honom när hon vill. Hon anser att det vore bäst för honom att stanna att slippa slitas därifrån. Hon väntar dessutom ett nytt barn men soc har fått för sig att de nu plötsligt inte skall ställa upp på det längre. Familjen är ju inte utredd.
Så de hotar mamman och säger att tar du inte hem honom så kommer vi att omplacera honom och försöker du "backa" familjen och se till att pojken skall stanna där kommer vi att ta ifrån dig den du har i magen också.
Politiken är inte informerad för detta skall de försöka se till att det blir som de planerar innan har de sagt. Det är ju inte klokt.
Jag kan inte se på eller höra om barn som far eller riskerar att fara illa. jag reagerar strakt och luften går ur mig men jag vet att det inte finns någon att vända sig till. De som råkar illa ut har ingen. Man vet inte vilka regler som gäller eller vad man har rätt till eller inte eller vart mna skall eller kan vända sig. Jag gör vad jag kan för att ge råd och använder de kontakter jag har men man känner så hjälplös.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar