torsdag 9 maj 2013

Ingen lyssnar ju

Hittar en artikel runt Robin som var med på Uppdrag granskning. En av de som missköttes så grymt av sin fosterpappa.
http://www.dt.se/nyheter/borlange/1.5857023-torterades-av-sin-fosterpappa-kampar-for-sin-ratt
– Vi kommer aldrig att sluta kämpa för vår rätt, det kan vi inte. Lagen måste ändras, annars får vi aldrig ett avslut. Och även vi behöver få höra ordet förlåt.
Det säger Borlängebon Robin Thysell, 44, som i tv-programmet Uppdrag granskning berättade om hur han som 15-åring utsattes för misshandel, övergrepp och skenavrättning när han bodde i en fosterfamilj i Skåne
 
Det han berättar kan inte kallas annat än ren tortyr:
I programmet berättar Robin om sitt första möte med fosterpappan.
– Man åkte på vad vi fosterbarn kallade för veckoresan. Det innebar att fosterpappan och fosterbarnet han hämtade åkte runt i Sverige och plockade ned dig på det sätt som han ville ha dig. Han plockade bort oönskade bitar, oönskat tänkande, säger Robin och berättar att han redan vid första stoppet på resan fick stryk av fosterpappan.
Så fortsatte det under de 22 månader som han bodde i familjehemmet, med ständiga kränkningar och fysiskt våld.
Skenavrättning med en skarpladdad pistol mot nacken, sexuella övergrepp med en dammsugare, är bara en liten del av allt det som Robin mer eller mindre dagligen utsattes för.
Han tvingades krypa flera hundra meter på en grusväg i bara kalsongerna tills knäna blödde och när han skulle äta band fosterpappan fast armarna på honom så att han bara kunde röra händerna.
En gång serverades han ett jättelass med makaroner med uppmaningen att han skulle att äta upp allt som fanns på tallriken.
– Jag sade att jag aldrig kan få i mig så mycket, men han tvingade mig att äta tills jag spydde rakt ut. Då skrapade han ner allting på tallriken, släppte loss mig och sa att nu ska vi gå bakom ladan och prata, säger Robin.
Och fortsätter:
– Där ute tvingade han mig att äta upp mina egna spyor och när jag kräktes igen skrapade han upp spyorna och gruset på marken på tallriken och tvingade mig att äta upp allt igen, om och om igen tills jag inte kräktes mer.
Robin Thysell berättar vidare om hur fosterpappan borrade hål i väggen till hans rum, kopplade in en högtalare och satte fast kablarna så att det inte gick att dra bort dem.
– Sedan tvingade han mig att ligga och lyssna på tysk marschmusik och Hitlers tal på nätterna, och när han upptäckte att jag lade täcket och kudden över huvudet, då höjde han volymen.
 
Jag ryser bara av att läsa om det. Tänk då hur det var att uppleva det...
Problemet är bara att barn har svårt att bli trodda.
I dagens juridik  står det om ett ärende där en flicka vittnar om sexuella övergrepp.
Tingsrätten ansåg att flickan berättade om de sexuella övergreppen på ett "konsekvent sätt" och dömde därför hennes pappa för våldtäkt mot barn. Hovrätten anser däremot att berättelsen i själva verket framstår som "inlärd och statisk" och friar därför pappan
 
Den ena instansen tror henne men inte den andra. De gör en helt annan bedömning av samma sak. Det handlar alltså inte om bevis eller "utöver allt tvivel" utan om tolkning och vem som har tolkningsföreträde, vems tolkning som är mest värd.

Sedan ett tillägg i lagen nu d 1 januari skall barn höras Men vad hjälper det om ingen lyssnar.

Det är idag inte längre anmälningsplikt utan anmälningsskyldighet. Om man ser eller misstänker att ett barn far illa skall man anmäla annars kan man åka dit själv.
Såg ett inlägg av Sofia Rapp  Hon har nyligen anmält oro runt ett barn. Nu har hon polisanmälts för det.
Hur går det ihop? Hon skall anmäla men då hon gör det polisanmäls hon.
Kan bara hoppas att den anmälan läggs ner fortfare än någon hinner blinka annars är ju lagen fullständigt tand lös.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar