Ibland tar längtan och saknaden över.
Det är vid vissa tillfällen där man känner att man missar så mycket och nu startar skolan.
Pojken börjar i andra klass och flickan i första och vi får inte vara med. Får inte se henne stolt på sin första skoldag. får inte se honom uppklädd..
...eller som då vi hade föräldra träff i går och det plötsligt slår en att någonstans kanske de också har föräldra träff men vi får inte vara med.
Det kan vara andra tillfällen som man plötsligt drabbas av känslan av förlust. Det är som ett slag i magen och gör fysiskt ont. Man kan nästan tappa andan ibland.
Och så finns det de som tror att det går över eller som menar att vi inte skulle känna så för att vi inte födt dem... då förstår man inte det med anknytning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar