Flyktingar åk hem... men till vad?

Fick en länk till ett program om flyktingar. Sex personer ifrån Australien fick åka samma väg som några flyktingar för att få en inblick i hur det var. http://www.svt.se/flyktingar-ak-hem/se-program/ Det är tre delar. Har jag gjort rätt skall alla tre programmen hittas längre ner på sidan.
Tror inte att någon lämnas oberörd. Flyktingar åk hem heter det, men till vad?
Jag har hört många felaktiga åsikter vad gäller flyktingar. Att det bara är killar som kommer för att sedan ta hit sina familjer. Att de är rika egentligen och sedan bara kommer hit för att leva på oss.

Faktum är att jag också skulle ta mig rätt långt om jag sålde allt jag hade. Faktum är att om man väljer, förlåt inte har något val, så skickar man den som har mest chans att överleva, att lyckas och i många av de länder det handlar om är det bara killarna som haft förmånen att gå i skolan, lära sig något alltså har större förutsättnignar att lyckas. Skulle de mot förmodan göra det så förstår nog alla som sett bara ett enda ett av programmen att de gör allt de kan för att ta hit, hjälpa hit sina familjer, mäniskor som de älskar.  Vem skulle inte gjort det?

I tredje programmet besöker de ett sjukhus som gör vad de kan med små möjligheter att rekonstruera mäniskor som råkat ut för bomber och annat. Barn som fått ansikten bortsprängda eller ben, armar och annat.
Det är så lätt att döma eller ha åsikter om personer man inte känner eller har på nära håll. De värsta rasister tror jag inte känner en enda invandrare personligt.
Nu vet jag att jag generaliserade men jag tror att det är så.
Har pratat med många som inte är så "invandrar vänliga" och då man frågar hur många de känner är det inte en. Hur vet de då hur de har det? Jo man ser ju hur de lever... på håll. Kommer i sina fina kläder. Kläder som inte personen som uttalade det hde råd med. Men ingen vet om de köpt det second hand eller om de sparat länge...
Sedan kanske det är så att de inte sätter värde på samma saker som vi. Allt annat vi spenderar pengar på, gardiner, blommor, porslin i sama färg eller sort. Dukar och mattor och annat som egentligen bara är till för att visa upp en yta eller skapa hemtrevnad. Men varför skapa hemtrevnad om man inte ens vet om man får stanna?
Skulle de träffa någon så gäller det ju inte dem för de är ju inte likadana eller...
som en sa om den enda färgade familj hon kände till, men den familjen jobbar ju, barnen går ju i skolan och de umgås ju med oss, svenskar... precis som hon trodde att inte alla vill det eller längtar efter ett vanligt liv med jobb och möjligheten att betala för sig.

Visst ser det ut som om de trycker ihop sig och det blir rena länder i vissa stadsdelar men det är inte alltid de själva valt det. Det kan också vara som en sa, här blir det att jag umgås med mäniskor som jag aldrig hade valt hemma bara för att de är hemifrån. Nog känner jag igen det från semesterresor. vi har väl också en tendens att dras till andra svenskar, bara för att de är svenskar. som då jag tågluffade ett år och vi inte hlört svenska på en vecka och sedan stötte ihop med andra svenskar. Vad skönt det var. Att få tala sitt modersmål, att förstå allt de sa, att känna igen sig.
Det kan ju vara så vid varenda utlandssemester. Man träffade någon och lovade att hålla kontakten men vad blev det av det? Ingenting, vi var inte samma personer då vi kom hem, hade olika liv.

Det är barn som far illa men självklart även vuxna precis som om det vore mindre hemskt. Alla mänsikor har rätt till förlåt borde ha rätt till ett drägligt liv.
Men de ses altför lätt som ett hot bara för att man inte känner, de blir för många eller av någon annan anlednign som ger en orsak att ha något att skylla på. Hur är det inte med bärplockarna som det talas om på Tv just nu? Det kommer folk dit och hotar dem så de inte kan, vågar bo kvar i tältlägren de lurats till med löften om att tjäna såpass att deras familjer kanske skulle kunna haft det lite drägligare i vinter.

I länken hittar du förhoppningsvis alla tre avsnitt och kan välja att se dem. De är ca en timma vart och ett.