onsdag 25 juli 2012

Adopterade barn ger trygga barn

Igår var det en debattartikel i SvD http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/det-bor-bli-lattare-att-adoptera_7366622.svd Debattörerna anser att det måste bli fler inhemska alltså Svenska adoptioner. De skriver:
Socialtjänsten bör oftare ta upp frågan om adoption när det står klart att det inte går att räkna med de biologiska föräldrarna inom överskådlig framtid. Det skriver Helena Bouveng och Mats Gerdau (M), socialutskottet.

Alla barn borde få växa upp i kärleksfulla familjer där föräldrarna har kraft och ork att ge kärlek och omsorg. Tyvärr ser det inte alltid riktigt ut så. En del barn behöver annat stöd och miljö än den föräldrarna kan erbjuda. Därför placeras 25000 barn, av olika skäl, utanför hemmet varje år.
Intentionen är god och behovet att skapa större trygghet är stort. Samtidigt kan detta också skapa rotlöshet hos barnen, som inte vet var de ska tillbringa tiden framöver. Det kan bli svårt med anknytning, kamrater och skolgång.

En fråga vi ställt oss är varför inhemska adoptioner inte prövas oftare.
Principen i svensk adoptionslagstiftning är att göra det som är bäst för barnet. Barnet har rätt till omvårdnad, trygghet och god fostran. Principen om barnets bästa vid adoption är grundläggande i såväl FN:s barnkonvention som 1993 års Haagkonvention och 2008 års Europarådskonvention om adoption.

Vad som är barnets bästa är dock inte statiskt, det förändras över tid och måste bedömas utifrån det enskilda fallet. Det bästa för barnet är tyvärr inte alltid att växa upp hos sina biologiska föräldrar. Detta till trots är det väldigt få svenska barn som adopteras.  

 Det står mycket bra i den de fortsätter:


Prognoserna för placerade barn är däremot sämre. Skolresultaten är väsentligt sämre än för andra barn. Av dem som placerades före 10 års ålder är 71 procent behöriga att läsa vidare på gymnasiet efter grundskolan, vilket ska jämföras med 86 procent bland unga generellt. Bland dem som placerades efter 12 års ålder är resultaten ännu sämre, bara 55 procent är behöriga till gymnasiet.
Det är barnen man skall utgår ifrån ändå är det nästan alltid vuxenperspektivet som väger tyngst.  Ge barnen det de har rätt till en trygg uppväxt.

2 kommentarer:

  1. Ja, bra att denna fråga äntligen komme upp till diskussion. Kanske ändå denna diskussion kommer lite för tidigt. Hur ska man kunna göra en bra bedömning om framtidsprognos, när socialtjänsten i dag inte ens kan skriva utredningar som överensstämmer med den pågående verkliga vardagen? Kvaliten på socialtjänstens utredningar måste höjas, det får inte förekomma vinklade och undermåliga utredningar som drabbar barn o dess familjer orimligt hårt. Det vore inte fel att återinföra det juridiska tjänstemannansvaret.

    SvaraRadera
  2. det är ju en av de sakerna jag driver allt jag kan i mina kontakter med regering och riksdag

    SvaraRadera