Förrvaltning av en myndighet

Igår hade jag ingen lust att blogga. Jag var på femårs kalas. En annan liten femåring som bjöd biosonen. Det skär i hela kroppen på mig när jag ser de där små liven. Jag kommer på mig själva att titta på dem och försöka jämföra och undra hur stor är hon nu eller han. Är han lika lång och har benen växt sådär mycket? Pojken var så smal att nästa alla byxor ramlade av. Jag får sådan lust att hålla i, krama, lukta på. Men det skulle ju inte att vara detsamma.

Hittade en artikel som kommit som nyhet från TT. Klistrar in länk till den i Expressen.
http://kvp.expressen.se/nyheter/1.2328278/mollys-klass-har-bytt-larare-72-ganger
Det är en skola i Skåne som rasar ihop. De har haft en 9: onde klass som har haft 72 lärare mellan sjuan till nian. De har under samma tid haft åtta rektorer. Bara det i sig är nog för att lyfta det hela men det som gör det hela intressant ur vår synvinkel är att nu har de misskött sig så mycket att staten kan komma att ta över. http://www.nyhetskanalen.se/1.2015027/2011/02/13/staten_kan_tvingas_ta_over_skola
Det har aldrig tidigare hänt.

Då det gäller företag så är det ju så att om man missköter det tillräckligt så hamnar det under en förvaltare. Likaså om det är en person som missköter sig eller inte klarar av sitt liv så kan de få en förmyndare. Vi är många som efterlyst det även då det gäller kommuner som inte sköter sina uppdrag. Men här är det på väg att hända i alla fall då det gäller en skola.
Det skulle vara behövligt som det känns i Mark. Jag vet ju att socialstyrelsen är långt ifrån nöjd och det har nu gått ett och ett halvt år och det har ännu inte blivit några konsekvenser.

I dagens DN är det igen en artikel om Bo Edwardsson. http://www.dn.se/insidan/insidan-hem/utredningar-baseras-pa-skvaller Han som uttalade sig på uppdrag granskning. Han menar att utredningar i allt för hög grad vilar på skvaller, egna tolkningar och känslor än på fakta. De skriver:

Socialsekreterarna söker stöd hos varandra och enas om en negativ bild av dem som utreds, en bild som blir till en övertygelse. Stress i arbetssituationen kan bidra till processen.
– Man kan ibland tala om en "organisationspsykos", säger Bo Edvardsson. Gruppsykologiska processer gör att enigheten blir viktigast, man bortser från verkligheten och kan drabbas av ett slags kollektiv förföljelsemani där man ser klienterna och andra kritiker som onda.
– En stark enighetssträvan är ingen bra miljö för kritiskt tänkande, det blir svårt att ha civilkurage och våga ha en annan åsikt. Det behövs en bättre kontroll och reglering av den makt som socialtjänsten har.

Jag skulle vilja lägga in hela artikeln för den är så bra men ni får följa länken och läsa själva.