Det är tyst. OH så tyst.
Inte ett ord i media inte ens i Markbladet som kom idag.
På facebook efterfrågas om det händer något i en av protestgrupperna.
På radion berättas det att kommunen får bakläxa igen. Denna gågnen är det för ett vindkraftverk. Denna gång är det förvaltnigsrätten men återigen beroende på bristfällig handläggning. Det verkar vara ett utbrett probelm inte bara inom en förvaltning.
Min begäran att få ut vår akt och allt annat som är skrivet om oss har jag inte fått svar på och begäran skickades d 8 dec. Nu har jag tröttnat och anmält.
Inte heller har vi hört något runt att vi skulle få träffa barnen. Att vi fick det från början var ju för att barnen efterfrågat oss och de såg det som viktigt. Varför är det inte viktigt nu? Vi måste få ett besked så att vi vet var vi står men inte ett ljud. Allt får man ta reda på själv på annat håll.
Jag är trött och håglös. Träffade en kompis i affären idag och hon sa att jag får hänga upp mig på .. så länge.. att jag åtminstone har förändrat situationen för en massa andra barn. Men det räcker inte. Varför skall det vara så svårt? Ingen vågar väcka. Ingen vågar skriva. Ingen vågar ta det på allvar, mina påståenden att det händer ofta för ofta.
Det måste till en utredning runt hur ofta det händer, hur många som drabbats. Varför är ingen än så länge intresserad av det?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar