Rätt perspektiv

Ett tydligt barnperspektiv är alltsom oftast ett förtäckt vuxenperspektiv. Ibland är det inte ens förtäckt vilket detta inlägg bekräftar.
http://www.sydsvenskan.se/sverige/barnens-ratt-tappas-bort/

– Enligt lagen är det barnen som har rätt till sina föräldrar. Men domstolar dömer ofta som om det vore föräldrarna som har rätt till umgänge.

En grundtanke i lagstiftningen är att det är viktigt för barnen att ha kontakt med sina föräldrar och sitt ursprung när det är möjligt. Det ska samtidigt vägas mot de nackdelar som det i en del fall kan innebära för barnen.

– Man kan till och med hitta felskrivningar i domar där man pratar om föräldrars ”rätt till umgänge”, säger Åsa Landberg.
– Fördelarna med kontakt med föräldrarna får ibland väga för tungt gentemot risken för våld eller andra missförhållanden. Jag tycker ibland att man inte riktigt förstår det, säger Åsa Landberg.
– För de allra flesta barnen är det bäst att ha kontakt med sina föräldrar. Men det kan gälla att tänka lite annorlunda kring en del barn. Att det allra bästa är att de inte har kontakt med sina föräldrar.
Utan att kommentera det enskilda fallet menar hon att det alltid är ”destruktivt” när barn förs bort.
– De får inte ta farväl och de förstår inte vad som händer. Sedan kan det vara föräldrar som kan innebära att barnen utsätts för fara. Inte bara en psykologisk fara utan även en fysisk fara.

Det är ju därför vi i BPIS strider för  att barnperspektivet skall bli mer än ett fint ord på pappret.
Idag har vi vår första utbildningsdag. En dag där vi har bjudit in handläggare. Temat för dagen: " Hur undviker vi sammanbrott". Är så taggad