Varför är det så svårt att erkänna fel

Jag har sagt det tidigare och gör det igen. Ingen gör automatiskt rätt bara för att man jobbar på en myndighet.
Och det är märkligt hur långt en del kommuner kan gå, hur villiga de är att ta strid för att försvara de felaktigheter de gör.

Ett exempel är Hörby.
http://socialaktion.nu/socialtjanst-maste-vara-social-otjanst/ Här bråkar de om 500 kr och tar hellre en mycket dyrare rättegångs kostnad.

I Fagersta har nu kritik kommit i det ärenden jag beskrev i mitt brev till riksdagen vecka 47. Det blev 10 sidor kritik.
Rädda barnen har engagerat sig i ärendet och sitter tillsammans med en advokat med på alla möten. de erbjöd att stötta upp med sina experter då kritiken kom men Fagersta tackade nej. de fixade det så bra själva. skulle inte tro det. De har ju fler felhanterade ärenden.

Som jag också skrivit tidigare; som en god vän sa en gång det är skillnad mellan skuld och skam. Om man känner skuld gör man vad man kan för att rätta till känner man skam så gör man allt för att dölja de fel man gjort.

Problemet är att det drabbar andra och såren av deras handlingar mot andra redan utsatta får konsekvenser länge.

En som vet är Sofia Rapp som ut sats som barn
Övergrepp får följder länge http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.2293547-overgrepp-far-foljder-langt-senare

– Vi kan höra och läsa varje dag om att det förekommer våldtäkter och våld mot barn. De ansvariga myndigheterna måste nå ut till de utsatta barnen, säger Gun Heimer, chef för NCK.

Att se till att minska våldet och hjälpa utsatta är viktigt både på individ- och samhällsnivå, anser forskarna.

– Rent krasst så är det här väldigt dyrt för samhället. Det handlar dels om den kriminalitet som ofta ligger bakom förövarna, dels om förlorad arbetskraft och kostnader för hälso- och sjukvårdens insatser, säger Steven Lucas.

Sofia Rapp Johansson har genom åren jobbat hårt för att få bukt med det självskadande beteendet och säger att hon i dag mår bra. Hon tycker att alla runt omkring, inte bara skolan och vården, har ett stort ansvar för att upptäcka de som utsätts.

– Vi måste våga anmäla och se de här barnen, att inte vara rädda för att våga fråga och bry sig om  
 

13 procent av kvinnorna och 4 procent av männen har tvingats till samlag eller försök till samlag före 18 års ålder.

17 procent av männen och 14 procent av kvinnorna har utsatts för upprepat fysiskt våld i barndomen.

En dryg fjärdedel av båda könen har utsatts för upprepat psykiskt våld som barn.

Drygt 1 av 10 kvinnor och 1 av 100 män har efter sin 18-årsdag utsatts för allvarligt sexuellt våld.

15 procent av männen och 10 procent av kvinnorna har som vuxna någon gång utsatts för grövre fysiskt våld.

20 procent av kvinnorna och 8 procent av männen har som vuxna utsatts för upprepat och systematiskt psykiskt våld utövat av en nuvarande eller tidigare partner.

Studien bygger på data insamlad av SCB under 2012. 10 000 kvinnor och 10 000 män i åldrarna 18–74 tillfrågades, svarsfrekvensen var 52 procent.

 

Men om kommuner skall fört vägra att erkänna, sedan göra allt för att  slippa ta konsekvenserna genom att överklaga så kommer det vara många som inte orkar. Om man hellre väljer rättegång än att betala 500 kr så ligger ribban lågt för att erkänna, ta på sig, rätta till.