Piza undersökningen

Det var ju mycket skriverier då Piza utredningen om skolan kom. Svenska elever låg ju så lågt. Men det visar sig ochså att elever som hamnade i de länderna som hamnade högst är avundsjuka på svenska elever http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sydkorea-imponeras-av-svensk-skola_8959118.svd

En parallell sanning är nämligen att Sverige är ett av världens innovationstätaste länder, sett till folkmängd. När OECD i somras listade de patenttätaste städerna sett till folkmängd, hamnade Malmö, Stockholm och Göteborg på topp 15-listan.

Så kunde Einar avslöja hur skolan kunde vara så effektiv? Hur kunde eleverna ändå bli så pass bra, med så lite studier?

Dessutom såg de något i de svenska eleverna: kreativitet, ledaregenskaper, diskussionsvilja.

– De såg att våra elever var bra på problemlösning och att leda en grupp. Visst har de koreanska eleverna bättre kunskap, vi i Sverige måste absolut höja nivån. Men samtidigt har eleverna i Sydkorea inte någon fritid. De är medvetna om att det är något de måste förändra, säger Einar Fransson.

Vid fem tillfällen har nu elever från Sverige och ett tiotal asiatiska länder träffats, löst problem och tävlat i naturvetenskap. Och ja, de svenska eleverna tar automatiskt på sig en projektledarroll, konstaterar Einar Fransson. Men under sommarens träff knep de dessutom guldmedaljen i fysik och ett silver i kemi.
 

Just öppenheten och den vänskapliga relationen mellan lärare och elever i Sverige är något som de asiatiska skolföreträdarna gång på gång lyfter fram. De avspända pratstunderna, att det går att fråga en hängig elev hur läget är. Att kunna prata om privata saker, sådant som inte alls har med skolan att göra – något som ofta är otänkbar i länderna i Pisa-toppen.

Chan Huang Kiat berättar hur skolan i Singapore har nolltolerans mot mobbning. Men att prata om mobbning i klassrummet? Nej, det gör man inte.

Samtidigt som svenska skolpolitiker kämpar för att förbättra elevernas kunskaper, kämpar politiker och skolledare i Korea och Singapore med det omvända: att få balans mellan skola och fritid och minska hierarkin i klassrummet. Enligt Chan Huang Kiat debatteras de många läxorna och långa dagarna allt mer.

– Men när vi har försökt att minska läxorna, då är det föräldrarna som protesterar. 
 

Det är väl så att inget är rakt igenom bra och inget heller rakt igenom dåligt. Visst är det bra med kreativitet och problemlösning men man skal kunna något också. Jag saknar och tror att det behövs mer rena kateder lektioner som förr. Alla elever som nu skall jobba individuellt och vara på olika ställen gör att det är svårt att ha koll på vart alla är och vad de kan eller har lärt sig.


/