Låt barn vara barn

Varför kan man inte låta barn vara barn? De blir vuxna snabbt nog. Inte konstigt att det blir fel att även sex går ner i åldrarna. Små tjejer kämpar ju för att se så gamla ut som möjligt, så sexiga som möjligt medan äldre gör vad de kan för att se yngre ut. Hur blev det så?

Ordet ”tweens”  används allt oftare för barn (främst flickor) i åldern 8 till 12 år, som befinner sig mitt emellan, ”in between”, barndom och tonår. Ibland definieras de som ”too old for toys, too young for boys.”
Begreppet började först användas bland marknadsförare och i böcker som ”The great tween buying machine” och ”The Brandchild” beskrivs låg- och mellanstadiebarn som en outnyttjad guldgruva.
De påstås vara mer trendmedvetna än tidigare generationer och ha ett fastare grepp om sina föräldrars plånböcker.

http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/leksaker-inget-for-9-aringar_8928646.svd

Väggarna i flickrummet är tapetserade med affischer av pojkbandet The Fooo. Inför fester fixar systrarna sig med mascara, läppbalsam och rouge. Och senaste shoppingfynden fotograferar de med sina Iphones och lägger ut på nätet så att kompisarna kan se. ”Barnsliga” saker som Barbiedockor och mjukisbyxor har däremot förpassats till vinden.

Många kan nog känna igen sin egen tonårstid. Från att ha lekt med dockor och dyrkat mamma och pappa, blir plötsligt kompisar, utseende och idoler allt viktigare. Så har det sett ut i decennier. Skillnaden är att de här flickorna inte är tonåringar än. Systrarna Nikita och Belle är bara 11 och 9 år. Allt oftare beskrivs de – och deras jämnåriga – som ”barntonåringar” eller ”tweens”.

–När det gäller kläder vill jag se schyst ut, men inte överdriven. Jag älskar att shoppa, helst skönhetsprodukter. Hade jag obegränsat med pengar så skulle hela mitt bord varit fullt av saker till kroppen, ansiktet och håret, säger Nikita.

En del menar att det är en helt ny utvecklingsfas. Förr gick vi från barndomen in i de stormiga tonåren för att komma ut på andra sidan som hyfsat mogna vuxna. Nu behöver ålderstrappan kompletteras med ett nytt steg: tween.

Ordet lanserades av marknadsförare i början av 1990-talet för potentiella kunder (främst flickor)som befinner sig mittemellan – ”in between” – barndom och tonår. Sedan dess har begreppet spritts till andra områden. Googlar man på ”tweens” får man i dag nästan 4 miljoner träffar.

–Tweens var ju inget vi pratade om under psykologutbildningen, men de senaste åren har begreppet dykt upp allt oftare i föräldratidningar och i debatter, konstaterar psykologen Ingrid Gråberg.

Gemensamt för tweens världen över är att de beskrivs som superkonsumenter. Svensk forskning visar också att dagens barn både har mer egna pengar och större inflytande över mammas och pappas kreditkort – vilket såväl kommuner som företag uppmärksammat.

För några år sedan lanserade Täby kommun sommarlägret ”Girl & the city”, som enligt broschyren bland annat gick ut på att besöka designer, gå på NK, göra färganalys och dricka latte. (Efter hård kritik i media ställdes lägret dock in). Nyligen presenterade även Fritidsresor sin nya satsning för tweens. Enligt researrangören har barn i den åldern tröttnat på Bamseklubbar och mini-discon. I stället erbjuds showskola och frizoner där barn kan hänga, surfa trådlöst och lyssna på musik. 

Tweens intresse för utseende och shopping tros dock inte bara bero på reklam och sociala medier. Vissa pekar på föräldrarnas betydelse. Eftersom dagens mammor och pappor får barn senare i livet, har de ofta bättre ekonomi. Dessutom föds allt färre barn per familj i västvärlden, vilket gör att resurserna räcker bättre till för att skämma bort de som ändå sätts till världen.

–De flesta vill sina barn väl och är rädda för att de ska sticka ut. Då följer man det som man tror är normen när det gäller vilka prylar eller kläder man köper till sina barn. Samtidigt är det förstås inte alla familjer som har de här resurserna, säger Ingrid Gråberg:

–Jag tycker varken att man behöver bromsa eller pusha barnens utveckling. Däremot kan man som förälder bejaka den sida hos barnet som fortfarande vill leka och vara liten. Utanför familjen finns starka krafter som uppmuntrar de vuxna sidorna. 

Varför kan inte barn få vara barn? Varför vill alla bli vuxna och sedan inte ta det ansvar som hänger ihop med det? Och sedan vill ingen blir äldre. Varför är evig ungdom något att stå efter? Varför kan man inte acceptera den ålder man tillhör och vara stolt? De som har råd opererar sig t.o.m till evig ungdom.
Minns att jag såg Jeopardy för många år sedan Alice Timmander var med. Hon hann inte med och missade gång på gång för att hon inte var snabb nog. Jag kom på mig själv att tänka att man förväntar sig att hon skall hänga med för att hon ser yngre ut än vad hon är Tror hon var 70 och då har man inte hur gärna man än vill, ha samma reaktionsförmåga som en på 30 år.

Gammal blir man hur som helst varför inte passa på att låta barn vara barn. Varför inte våga vara den ålder man är. Vad är det som är så fel? vi har gjort det onormala normalt. vi skall raka oss under armarna, annars reagerar folk Hur var det på melodifestivalen då programledaren inte hade gjort det. Det skrevs spaltmeter i press dagen efter.
Det skall opereras och blekas, läggas till på ena stället och dras ifrån på andra. Blir man lyckligare för det? Skulle inte tro det Skrev ju igår om hur självmords antalen ökar bland just ungdomar. Det skrivs om att det beror på pressen de lever under. Pressen att vara snygg, sexig, vara inne, hänga med, klara att festa samtidigt som man skall vara bäst i skolan, att ha det senaste.
Nej var tid har sin tjusning men den försvinner om man ständigt skall sträva efter något annat.
Våga säga ifrån för att skydda dina barn. Låt barn vara barn och våga vara vuxen när man blir det.