Som man bäddar...

Då är det återigen ett nytt år.
En ny nyårsafton som kommer innebära att många barn kommer att fara illa då deras föräldrar och anhöriga dricker eller tar andra droger.

Just nu är det massa insamlingar till barn utomlands, gilla så skänker de pengar, sprid och blir med, eller skänk pengar här...
Jag tycker att det är jättebra barn är barn och far de illa behöver de hjälp var de än är men jag undrar när vi skall se något likande vad gäller svenska barn.

För barn utom lands har man galor på TV där kändisar ställer upp gratis och man drar in miljoner. På radion låste de in sig i en bur i flera dagar och samlade in pengar för att unga kvinnor inte skall behöva dö då de får barn. Det var direkt sändning på radion och visades även på TV och följdes av massor av folk som stod och tittade på dem inne i buren mitt på torget.
Vad är det som skall till för att man skall göra likadant för svenska barn?
Jag har under några dagar undrat vad som skall till för att vi skulle kunna starta en insamling för utsatta barn i Sverige.
Vad är det som skall till för att vi skall få till så stora insamlingar till barn här?
Många av kyrkorna har hjälpverksamhet. Frälsningsarmen ställer t.ex. upp om man inte har råd med glasögon. Flera av dem ställer upp med matkuponger om man inte har mat.
Det finns också en del organisationer, t.ex. Majblomman där utsatta familjer kan söka bidrag till saker de inte har råd med, en utflykt eller en cykel och och det finns några sådan till men jag undrar ändå vad man skulle kunna hitta för ingång för att få folk att bidra till utsatta barn här på ett mer effektivt sätt. Kom gärna med förslag.

För oss innebär ett nytt år att man förmodligen säger att det gått ännu längre för att kunna rätta till, kunna flytta hem och sedan är det ju inte ens någon som jobbar för det trots att barnen fortfarande vill det och efterfrågar det. Man skiter i vad barnen säger och vill. I det här fallet ja var det svaret jag fick. Barn skall ju höras sedan 1 Jan 2013 men är det någon som lyssnar? nej och vad händer då? Ingeting.
Vad hjälper det om barn skall höras om ingen lyssnar?
Vad hjälper det om barn  säger vad de önskar och vill om ingen bryr sig?
Vad hjälper lagarna om de inte måste följas?

Så mina brev kommer att fortsätta strömma in till riksdagen. Ett i veckan, i dagsläget har de fått 18, lite svårt att hävda att det är enskilda ärenden...
I alla ärenden är det samma fel, samma problem, samma saker som behöver rättas till såvida det inte är såhär man vill ha det... barn kan tas på inga grunder alls, barn kan omplaceras på inga grunder alls, barn hörs inte trots att de skall, barn skall informeras om sina rättigheter men det sker inte. Kommun efter kommun får kritik men det leder inte till mer än det... det går knappt att få tag i familjehem...

Man brukar säga; som man bäddar får man ligga..  men är det såhär vi vill ligga?
Inte jag iallfall