Äntligen

Igår hann jag inte skriva men idag nu på morgonen låg det ett mail:

Du var på TV igår. Västnytt.

Hoppsan. Jag hade ingen aning om det och ingen har gjort någon intervju. Fick leta upp inslaget. Och visst där var vi.

Det var så att i mitt inlägg i torsdags lade jag ut en massa kommuner som fått kritik ändå säger ju Maria Larsson att de inte fått indikationer om att det är många ärenden inte heller så många som påpekar att det skulle vra ett problem. Nu skrev jag ihop ett gäng som ni kan läsa och även att det är många som faktiskt påpekar det och försöker väcka det.

Mitt inlägg skickade jag till just Maria Larsson, Göran Hägglund, flera andra politiker som jag har kontakt med även press.
Jag avslutade med frågan hur många ärenden skall det vara för att det inte skall vara ett enskilt ärende längre? Och hur många skall påpeka för att någon skall reagera?
Västnytt hade tagit det på allvar och kollat upp mina uppgifter och visst stämmer det.
http://svtplay.se/v/2520588/efter_mark_och_dals_ed_-_fler_barnarenden_granskas
Socialstyrelsen bekräftar att först var det Mark där man upptäckte att det inte var ett enskilt misstag man upptäckte stora problem i hela organisationen.
Nu granskas Dahls Ed där upptäcks samma fel enligt Mikael Thörn handläggare på socialstyrelsen.
Det är fel när det gäller kompetens, struktur och resultatet oroar säger han. Därför skall de nu se över ett antal kommuners socialtjänster och hela nämnders verksamheter. De har redan börjat och fler kommer det bli under hösten. Han avslutar med orden:

Ibland är verksamheten som ett lotteri beroende på vilken kommun man är bosatt i och så får det inte vara.

Äntligen.
Äntligen börjar man se problemet äntligen börjar myndigheterna reagera och äntligen börjar man agera för att se hur stort och allvarligt det är. Mer och mer känner jag att min blogg håller på att bli en politisk blogg som driver frågan om lagändring även om det startade utifrån frustration och uppgivenhet över vad som hände oss.
Jag hoppas nu att socialstyrelsen på fler ställen följer efter. Nästa problem är bara att det inte får effekt i de enskilda ärendena. Tidigt lär man barnen att om de gör fel skall man be om förlåtelse och rätt till så långt det är möjligt. Ungdomar får lära sig att det blir konsekvenser om man inte följer regler och lagar och likaså är det i vuxenvärlden men inte då det gäller myndigheter.

Efter socialstyrelsen kritik trodde alla att det skulle bli även konsekvenser någon form av upprättelse men nej den frågan skall de drabbade själva driva. Skickas begäran till nämnden kan de ta det via deras försäkringsbolag och då blir alla uppgifter offentliga eftersom de inte har sekretess. Väljer man att driva den i domstol. Det kostar pengar och förlorar man åker man på även rättegångskostnader. Jag hoppas att någon, som är part, (det är ju inte vi och har därmed inte ens den möjligheten), ändå har ork, mod och ekonomi till att driva en skadeståndsprocess. Men som sagt det borde ingå. Man skall inte först drabbas av felaktighet och sedan behöva driva frågan om upprättelse själv.