torsdag 9 juni 2011

Det är rätt lugnt fortfarande. I gårdagens Markblad www.markbladet.se v 23 sid 9 stod det om att hela kommunen går bacvk med 25 miljoner. och att de största posterna står socialkontoret och teknik service eftersom det är de som stod för snöröjningen i vintras.
De har bett att kommunfullmäktige skall ta en del av det.

Annars är det tyst.
Vi har inte barnen hemma och har inte fått träffa dem. Inte heller fått tala med dem.
Beslutet finns men sedan har inget hänt. Alla verkar vänta på d 17 då beslutet kommer men om vi inte får träffa dem nu kan man undra om barnen inte heller skulle få fortsätta att träffa oss om mamman skulle vinna? Nu då man äntligen konstaterat hur viktiga vi är. Men räcker det med att konstatera det? Skall det inte få några konsekvenser?
Nu är det ingen som tror att hon gör det då finns det ännu mera skäl i att de skal få träffa oss men som sagt det är tyst. Döds tyst.

2 kommentarer:

  1. Det är inte klokt ju! Nu får de ta och skärpa till sig. Går det inte göra något? Kan inte advokat, politiker eller någon makthavare driva på så att det händer nånting.

    Fattar inte de att tiden är avgörande för att de här barnen ska kunna få förutsättningarna till att leva ett lyckligt och tryggt liv med de enda "riktiga" föräldrarna (er) de vet?

    Var är alla medmänniskor i det här?

    Jag beundrar er, att ni inte har hunnit bli galna under de här åren av att slåss mot maktmissbrukande idioter på Mark kommuns socialkontor. Är deras beslut så tunga att de inte går att återkalla eller ändra?

    Du måste ha byggt på dig en massa kunskap i den här resan som ni går genom. Använd den på något bra sätt sen.

    Man skulle önska att det här bara var en historia som en person med paranoid personlighetsstörning med svårigheter till verklighetsförankring skulle dra upp. Att det faktiskt är verklighet gör mig så besviken på hur barn kan falla mellan stolarna på det här viset i vårat samhälle, med de normer och lagar som vi har.

    Usch ja. Jag fortsätter hålla tummarna, hoppas och tittar in på din blogg då och då.

    Stor kram till er! / Sarah Johansson

    SvaraRadera
  2. Känner precis som Sarah Johansson skriver! Inte klokt :( men jag fortsätter att hålla mina tummer hårt att ni snart får hem era älskade barn så denna sjuhelvetes mardröm får ett slut. Tänker på er ofta.
    Styrkekramar till hela familjen.

    SvaraRadera