Krav på förändring

I gårdagens BT http://www.bt.se/debatt/barnens-skydd-mot-myndigheter-maste-starkas(2742884).gm var det ett debattinlägg av advokat Peter Zeijersborger. Han i Markbladet. Han skriver om att barnens skydd mot myndigheter måste stärkas.
Han lyfter det jag också påpekat vid ett flertal tillfällen. Barn har inget ombud om inte deras sak går upp i rätt. Det är säkert så som han sa i Markbladet igår att omplaceringen av våra kanske inte skulle skett om de haft ett ombud.
Nu är det ju tyvärr så att det ombudet barnen (hos oss) hade inte var bra. Utan partiskt. Hon har vid tre tillfällen företrätt barnen och varje gång hävdat att de inte behövde vara placerade. Hon har vid ett flertal tillfällen företrätt familjen till mamman vilket jag har sett domar från. Frågan jag ställt är hur eller om hon kan vara opartisk vilket jag inte anser. I viket fall så hade det i ”vårt” ärende antagligen inte hjälpt.

Hittade en blogg om oss och barnens anknytning. http://blogg.expressen.se/tulegatan3/entry.jsp?messid=653096 Bloggaren sitter i kommunfullmäktige i Stockholm och är väldigt engagerad i samhällsfrågor.
Hon skriver:

En ny utredning visar att den första fosterfamiljen var väl lämpad. Varför då omplacera dem därifrån? – Det var absolut onödigt, säger socialnämndens ordförande Per-Olof Hermansson (KD). Märkligt är också att v. ordf. Anita Lomander (S), som var med då förra nämnden beslutade att omplacera barnen, sitter kvarBarnen anses för sköra att flytta en gång till. Tillbaka till sitt hem. Ett svagt argument. Varför är de sköra och skadade? Är det inte för det lidande som socialtjänst och nämnd orsakat dem? Även Lomander.
Att nu låta ytterligare tid förflyta mot återförening, om nu så är avsikten, är ett brott mot barnkonventionen och barnens psykiska hälsa. Nu är tanken förmodligen att barnen ska försöka knyta an till det nya hemmet. Samtidigt som de längtar tillbaka till sitt riktiga hem..

Hon har fler sidor och skriver på Alternativ debatt http://www.alternativ-debatt.se/

Rubriken: "Utsatta barn kan inte vänta".
Hon skriver:

Juridiskt ombud bör finnas t.ex. då föräldrar omkommer i en olycka. Då gäller idag inte ens ett vårdnadstestamente, en upprättad viljeyttring från föräldrarna, om vilka som ska ta hand om barnen om föräldrarna går bort. Eller fall där den ene föräldern dräper den andra. Barnen saknar då vårdnadshavare. De närstående har ingen talan. Eller som i Marks kommun där fosterföräldrarna plötsligt fråntogs sin roll. Och barnen förlorade det riktiga enda hem de haft.

Hon har många läsare. Hon skriver om att socialtjänsten i Sjöbo har fått kritik och trots att det var fel i 21 av 30 ärenden och 40 av 52 anmälningar (från bl.a. polis och skola) lades ner så slår de ifrån sig och man att det inte finns någon anledning att ändra på sitt arbetssätt.

I Expressen igår var det ett fler tal tunga namn som låg bakom ett debatt inlägg runt att Moderaterna och SD var de enda som nu är emot att göra FN´s barnkonvention till svensk lag. http://www.expressen.se/ledare/1.2417586/veronique-lonnerblad-reinfeldt-maste-ta-barnens-parti Reinfeldt uppmanas att ta banrens part.

På något sätt känns det allt som om frågan är brännande och väldigt aktuell. Krav på förbättringar väcks överallt och det pyser lite överallt. Anmälningarna runt socialtjänsten strömmar in och socialstyrelsen har fullt upp. Men räcker deras insatser? Har de tillräckligt med befogenheter för att göra något, ställa krav eller förändra det som är fel?